Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inger hade gärna stannat i parlamentet

/
  • Gävlepolitikern Inger Schörling vet vad det innebär att sitta i Europaparlamentet. Under åren 1995-2004 satt hon i parlamentet för Miljöpartiet.

Den 7 juni är det val till Europaparlamentet. Om någon från Gästrikland tar sig in i parlamentet återstår att se. Sedan 2004 har vi inte haft någon representation i EU:s enda folkvalda församling. Fram till dess satt Inger Schörling från Gävle i parlamentet. GD har träffat henne för ett samtal om livet som folkvald i den församling vi nu går till val för att utse.

Annons

I valet till Europaparlamentet 1995 gjorde Miljöpartiet ett rekordval och fick 17,2 procent av rösterna. En del av framgången berodde troligen på att Sverige nyligen folkomröstat om medlemskapet i EU. Många av de som röstat nej i folkomröstningen valde att rösta på de partier som var emot EU-medlemskapet.

Man kan tycka att det är ironiskt att EU-kritikernas röster ledde till att en av de mest EU-vänliga miljöpartisterna tog plats i Europaparlamentet. Inger Schörling tillhörde de som redan tidigt efter EU-inträdet krävde att partiet skulle släppa kravet på ett svenskt utträde.

– Det var två saker som fick mig att vända när det gäller EU. Det ena var östutvidgningen, det gjorde att EU inte längre blev en välståndsklubb för de rika länderna i väst. Det andra var den snabba utvecklingen av klimatfrågan. När man insåg hur allvarligt det var så såg man också att EU kunde spela en viktig roll för att driva klimatfrågan, säger Inger Schörling.

Nu har hon fått partiet med sig på att släppa EU-motståndet. Men Inger Schörling är fortfarande mer EU-positiv än partilinjen. Miljöpartiet är motståndare till Lissabonfördraget men Inger Schörling säger att hon skulle ha röstat ja om Sverige hade hållit en folkomröstning om fördraget.

– Fördraget är både bra och dåligt. Det är bra för att det ger EU-parlamentet, som är det enda folkvalda EU-organet, mer inflytande i beslutsprocessen. Men det är dåligt eftersom det innehåller en del om att EU ska utveckla ett militärt försvar. Jag är ambivalent men om jag tvingades ta ställning hade det kanske blivit ett ja ändå, säger hon.

Sina nio år i Europaparlamentet beskriver hon som mycket intensiva. I dag har hon svårt att förstå hur hon orkade med den ständigt fulltecknade kalendern.

– Det är högt tempo och mycket resor. Det är svårt att ha ett vanligt fungerande socialt liv.

Inger Schörling hade en lägenhet i Bryssel och hann bara hem till Gävle någon gång i månaden under sin tid i parlamentet. Men trots uppoffringarna ångrar hon inte sin tid i Bryssel. Hon skulle tvärtom ha velat stanna några år till. Men Miljöpartiets regler säger att partiets Europaparlamentariker bara får sitta i två mandatperioder.

– Jag hade gärna varit kvar till 2007 när kemikalielagstiftningen togs.

Kemikalielagstiftningen var Inger Schörlings skötebarn under åren i Europaparlamentet. Hon var föredragande i parlamentet, vilket innebär att det var hon som skrev det betänkande som låg till grund för den kemikalielagstiftning som parlamentet beslutade om efter flera års arbete. Trots att det blev en del kompromisser innan lagen blev klar är hon nöjd med att ha fått vara med och ta fram en lagstiftning som innebär hårdare och tydligare regler för kemikalieanvändningen inom EU.

Inger Schörling ser sitt arbete med kemikalielagstiftningen som ett kvitto på att en enskild EU-parlamentariker kan göra skillnad. Men inget inflytande kommer gratis och det gäller att undvika att hamna i klorna på för många av de tusentals lobbyister som jobbar i Bryssel.

– När jag var där fanns det 14 000 lobbyister i Bryssel. De är rätt slipade, de flesta av dem är jurister. Det blir så att man lyssnar på de lobbyister som står en nära. Jag lärde känna de som företrädde liknande intressen som jag. Ibland kan det vara svårt att läsa in sig på alla ämnen och då kan man behöva kunskap från de lobbyister man litar på, säger Inger Schörling.

Sedan hon lämnade parlamentet 2004 har det blivit en stegvis nedtrappning från EU-arbetet. Men hon arbetar fortfarande med kemikaliefrågorna, bland annat i en grupp inom FN som arbetar med att ta fram förslag till globala kemikalieregler. Hon har flyttat hem till Gävle och engagerat sig i kommunpolitiken som vice ordförande i tekniska nämnden. Men inför det stundande Europaparlamentsvalet väcks EU-känslorna till liv igen. Hon hoppas på ett högt valdeltagande och tror att fler skulle rösta om de insåg hur stort inflytande EU har över Sverige.

– Över 70 procent av det som beslutas i riksdagen är beslut som fattas på grund av att det finns EU-beslut bakom. Det är skäl nog att gå och rösta, säger Inger Schörling.

Mer läsning

Annons