Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Inriktningen en ledningsfråga

Inriktningen är dock en fråga för lärare och forskare, skriver Svante Brunåker och Johan Ahlgren, Högskolan i Gävle, i ett svar på en debattartikel skriven av ett antal högskolestudenter.

Annons

I ett debattinlägg den 17 februari efterlyser studenterna Hellstrand, Larsson Müller, Jonsson och Andersson svar från Högskolan i Gävle i en rad frågor som rör hyögskolans ledning och organisering. Vi konstaterar att ingen av frågorna varken direkt eller indirekt rör kvaliteten på de kurser som studenterna läser. Det är glädjande.

Författarna menar att högskolan valt att låta administrativa chefer bestämma över kursutbud och innehåll. Formuleringen innebär en sammanblandning av roller som är olycklig och behöver förtydligas.

Alla frågor som berör verksamhetens inriktning beslutas av högskolans ledning. När ämnen och utbildningar med tillhörande kurser avvecklas är det således ett ledningsbeslut. Även frågan om högskolans organisering är en ledningsfråga.

Kursernas innehåll och genomförande är däremot aldrig en fråga för ledningen. Det bestäms av forskare och lärare inom ämnet.

Alltså: När ledningen har beslutat om den övergripande inriktningen är det lärarens och forskarens rätt att utveckla kurser, ange vad som ska beforskas, på vilket sätt och hur resultaten ska publiceras. Beslut om verksamhetens inriktning grundar sig normalt på två aspekter, dels det strategiska övervägandet kring vilka områden ledningen vill vara verksam inom, dels de ekonomiska förutsättningar som finns för att bedriva den verksamheten.

Skulle det vara så att studenter vid något tillfälle uppfattar brister i de kurser de läser är vi alltid beredda att lyssna på kritik, ta till oss synpunkter och vidta åtgärder. Allt för att ge en bra utbildning som vilar på vetenskaplig grund.

Den nya kommunikationspolicyn för Högskolan i Gävle är ett led i att utveckla kommunikationen. Den ställer bland annat krav på ledning och chefer att ta större ansvar. Den definierar vilka målgrupper kommunikationen i första hand riktas till. Den klargör hur målgruppens karaktär påverkar valet av kanal. Det vill säga helt i linje med kommunikationspolicyer i andra större organisationer, inom såväl näringsliv som offentlig sektor inklusive universitet och högskolor. En kommunikationspolicy beskriver helt enkelt organisationens förhållningssätt till kommunikation och hur kommunikation sprids och förmedlas.

I högskolans kommunikationspolicy görs det också tydligt att det i rollen som arbetsgivare tillhör att informera och förankra internt före det att informationen lämnas externt. I praktisk mening betyder detta att fattade beslut, till exempel om, som insändarskribenterna benämner det, omorganiseringen av humaniora, inte ska förmedlas till medarbetare genom media eller andra externa kanaler före det att informationen lämnats via högskolans interna kanaler.

I policyn klargörs dessutom innebörden av offentlighetsprincipen, yttrandefrihet och meddelarfrihet. Detta är ett vanligt förekommande inslag i offentliga verksamheters kommunikationspolicyer eftersom de värderingar som ligger till grund för dessa principer är en grundpelare för den öppenhet som ska råda inom den svenska förvaltningen. Till exempel sägs i policyn om yttrandefrihet att varje medborgare ska kunna förmedla information och uttrycka sina tankar, åsikter och känslor, i tal, skrift, bild eller på annat sätt.

Kommunikationspolicyn ska vara ett stöd för både chefer och medarbetare. I det sammanhanget har vi ingen anledning att, som insändarna antyder, påstå att någon enskild medarbetare – chef eller inte chef – har brutit mot kommunikationspolicyn. Att Michael Gustavsson i media har uttryckt sin syn i debattinlägg och intervjuer är heller ingenting som strider mot policyn.

Svante Brunåker

Chef Akademin för

utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle

Johan Ahlgren

Kommunikationschef,

Högskolan i Gävle

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel