Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Allt är inte guld som glimmar – det finns anledning till eftertanke när det gäller datahallar

I en läsvärd artikel i Dagens Industri skriver Fredrik Björkman den 19 maj ”Skattemiljoner östes in i datahall – pengarna försvunna”. Artikeln handlar om satsningen på en datahall i Vilhelmina ägt av det amerikanska företaget Info Q.B.

Totalt hade det satsats 11,3 miljoner kronor i offentliga medel, innan företaget gick i konkurs förra året. Anledningen till att det är en så stark tilltro till datahallsbranschen, återfinns i en rapport som Sweco tagit fram. Där talas om årliga investeringar på två till fyra miljarder euro i de nordiska länderna fram till år 2025. Det är samma rapport som nämns i GD i samband med Microsofts etableringar i Gävle och Sandviken.

Risken att det ska gå samma väg med Microsofts satsningar i Gävle och Sandviken som i Vilhelmina, är ganska liten eftersom byggandet av datahallar är i full gång. Men visst finns det anledning till eftertanke mot bakgrund av vad som skett i Vilhelmina.

En fråga som dyker upp i dessa sammanhang: Har inte detta hänt förut? Det var inte ovanligt i samband med större företagsnedläggningar att personer dök upp och lovade ersättningsverksamhet för de förlorade jobben.

Vi behöver bara gå tillbaka 10-15 år. Hur gick det då? Inte många jobb kom till eller inga alls som i Vilhelminafallet. Vem minns inte omstarten av Saab i Trollhättan? Fabriken har i stort sett stått stilla sedan konkursen 2011 med ett antal misslyckade omstarter. Nu ska det byggas 260 000 elbilar i Trollhättan – tro det eller ej.

Ett intressant sammanträffande i samband med datahallsetableringar som tas upp i en debattartikel i DI Digital den 12 april, är etableringen av energikrävande verksamhet i närhet till kraftkällor.

Historiskt kan vi konstatera att tidig industrialism etablerades i närhet till kraftkällor, oftast i form av vattenkraft. Då liksom nu handlade det om fossilfri energi. För datahallsföretagen är närheten till fossilfri energi helt avgörande.

Vi borde kanske vara tacksamma för stamnätets lokalisering som möjliggjort de nu aktuella etableringarna. Om någon undrar över lokaliseringen av befintliga vindkraftsparker så spelar närhet till stamnätet också en viktig roll.

Närheten till stamnätet är också en av anledningarna till att den byggklara havsbaserade vindkraftsparken på Storgrund utanför Söderhamnskusten ännu inte kommit till stånd. Vi får hoppas att detta kan komma till en lösning med tanke på den fortsatta utbyggnaden av energikrävande datahallar i vår region.

Leif Svensson

med tidigare erfarenheter av etableringsfrågor

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare