Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Det är inte den som skriker högst som ska få den största hjälpen i coronatider

I dessa coronatider uttalar många politiker, representanter för företag och olika typer av organisationer att det behövs stora stödinsatser i form av pengar, för att de ska överleva. Med all rätt i många fall.

Men trots det, bör man nog tänka sig för och fundera på varför det behövs och i vilka former. Det ska inte vara så, att de som skriker högst ska få den största hjälpen. Det finns faktiskt också ett stort ansvar gentemot skattekollektivet, som får stå för kostnaderna. Det får absolut inte bli som under finanskrisen, då bankerna kunde sko sig på skattekollektivets bekostnad. Här följer några funderingar:

Ska idrottsföreningar, som betala miljonlöner till sina spelare, få bidrag från skattekollektivet?

Ska företag, som genom skatteplanering inte betalar någon skatt alls eller förhållandevis lite skatt, få bidrag från skattekollektivet?

Avslutningsvis ett exempel på hur en representant för företag uttalar sig (GD 25/3). Eva Cooper, Företagarnas regionchef säger: ”Kommunerna kan också underlätta genom att göra inköp från de mest krisdrabbade företagen och slopa avgifter för exempelvis vatten och sophantering.”

Menar hon alltså, att kommunen ska bryta mot lagen om offentlig upphandling samt frångå gällande avtal med icke lokala leverantörer? Och varför ska kommunen slopa avgifter till företagen, när de rimligtvis är mer betungande för privatpersoner än för företagen?

Scientiae fundamento

Mer läsning om coronaviruset

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare