Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Historien om en flygplats – vad hade hänt om Rörberg hade skötts mer professionellt?

Flygverksamhet har förekommit i Gävle ända sedan 1911 då baron Cederström gästade staden. År 1938 bildades Gävlebygdens flygklubb. År 1946 anlades ett gräsbelagt flygfält vid Avan som sedan blev klubbens hemvist i många år. I slutet av 1960-talet började man fundera på att bygga ett nytt flygfält i Gävleområdet.

Trafikflyget hade fått ett uppsving efter kriget och man såg optimistiskt på framtiden. Planer lades fram på att bygga ett flygfält vid Rörberg nära Valbo.

År 1971 bildades Gävle-Sandviken Flygfält AB. Delägare var förutom kommunerna i Gävle och Sandviken också Korsnäs och Sandvik AB. Aktiemajoriteten innehades av Gävle Stadshus AB. När bygget sattes i gång fick man avverka 50 hektar skog och riva två bondgårdar. Kostnaderna delades mellan militären och kommunerna i Gävle och Sandviken.

Flygplatsen skulle också kunna användas som reservfält för flygvapnet. Flygplatsbygget kostade 20 miljoner kronor varav militären bidrog med en femtedel. Trafikledartornet var sex våningar högt och utrustat med hiss. Banan blev 2 000 meter lång och en av de bästa och jämnaste i Sverige. Stora flygplan skulle kunna landa här. I utgångsläget fanns ett enklare instrumentlandningssytem, ADF som inte gav tillräcklig precision vid landning i dåligt väder.

Den högtidliga invigningen av flygplatsen skedde den 30 oktober 1971 i närvaro av kommunikationsminister Bengt Norling. Omkring 10 000 människor hade då tagit sig ut till Rörberg vid detta tillfälle, och flygvapnet gjorde en uppvisning med Drakenplan. Trafiken inleddes med turer till Stockholm och Göteborg. Linjeflyg använde flygplan av typ Metropolitan,som kunde ta 60 passagerare. Chartertrafik fanns också på flygplatsen i början av 1970-talet.

Redan efter ett år hade trafiken mattats av. Göteborgslinjen hade lagts ned och trafiken till Arlanda gjordes med mindre flygplan. År 1975 stod flygplatsen värd för världens första VM i motorflyg med deltagande av ett 15-tal nationer. Individuell världsmästare blev Gävlesonen Jan-Olof Friskman. Flera flygdagar med stora åskådarskaror har ägt rum på Rörberg.

Oljekrisen 1977 inverkade negativt på resandeantalet. Man flög med Twin Otterplan som tog 19 passagerare. Skyways tog över trafiken,som gick på rutten Arlanda-Rörberg-Mora.

Arlanda utrustades med en ny inrikesterminal och Rörberg fick instrumentlandningssystemet ILS, vilket blev ett lyft. 1984 hade man 10 000 passagerare. Salair tog över trafiken med Saab 320 och Gävlebygdens flygklubb flyttades till fältet eftersom golfklubben behövde marken vid Avan.

År 1989 var det bästa året. Så kom 1990-talet med börskrascher och ekonomiska kriser i hela samhället. Antalet resande minskade. Man hade förhoppningar på en direktlinje till Köpenhamn, men det gick om intet.

År 2000 skulle bli det stora lyftet för flygplatsen. Flygbolaget Jet 2000 planerade att flyga direkt till Amsterdam. Flygplatsen byggdes om för att få internationell standard,och namnet ändrades till Gestrike Airport. Förhandlingarna med KLM gick trögt och kraschade till slut. Jet 2000 ställde in betalningarna och gick i konkurs. Swedeways, som nu skötte trafiken, lade ned linjen till Arlanda eftersom snabbtåget tagit allt fler av kunderna. Läget var dystert.

Nu utreddes framtiden för fältet. En total nedläggning skulle kosta stora pengar och medföra en enorm kapitalförstöring. I stället beslöt man dra ned verksamheten. Flygplatsen omklassades till 2C med användbar banlängd på 1 200 meter.

Antalet anställda minskades från 18 till tre årsarbetare. Flygtrafiktledningsjänst fanns nu endast ”on request” (vid behov). Räddningsverket planerade för att förlägga en station för utbildning på fältet.

Den verksamhet som blev kvar var Wermlandsflyg,som sköter flygfotografering åt Lantmäteriverket och Gävlebygdens flygklubb som svarar för skogsbrandbevakning och havsövervakning tillsammans med Frivilliga Flygkåren. Dessutom tankar polisen och räddningstjänsten sina helikoptrar där.

Hösten 2019 meddelade kommunen att man skulle sälja flygplatsen till ett storföretag (Facebook) som skulle bygga ett datacenter där. Alla företag och enskilda som opererade på fältet sades upp till den 31/12. Wermlandsflyg fick flytta Lantmäteriets fotoflygningar från Gävle till Borlänge, en flygplats som går bra och har utvecklats positivt.

Ambulansflygningar kan inte längre utföras. Gävlebygdens flygklubb har inte erbjudits något alternativ. Kommunen säger att den ska bygga en ny helikopterlandningsplats med tankanläggning för ett antal miljoner kronor som ska tillgodose polisens och räddningstjänstens behov.

Nyligen kom så beskedet att Facebook har dragit sig ur avtalet om köpet av flygplatsen. Vad kommer nu att ske?

Flygplatsen finns kvar och kostar pengar. Det hela ser ut att sluta med en stor kapitalförstöring. Man undrar hur det hade sett ut i dag om flygplatsen drivits på ett mer professionellt sätt.

Lars Hillström

Svensk flyghistorisk förening reg. Gävleborg

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare