Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Känns det verkligen bra att ha undervisning på plats i skolorna?

Måndagen den 11 januari öppnade Gävle kommun sina grundskolor för undervisning på plats. Detta gäller även högstadiet, trots att smittskyddsläkaren enligt artikel i GD har rekommenderat distans. Under pandemin har vi lärt oss att regionernas smittskyddsläkares rekommendationer är viktiga. Helt enkelt för att smittskyddsläkare är utbildade på området och i denna svåra situation också kan sin sak bättre än de flesta av oss.

Nästan alla länets kommuner har hörsammat smittskyddet.

Men inte Gävle.

Om man då som huvudman fattar ett eget beslut, tvärtemot smittskyddets rekommendation bör man förstås ha en stark motivering till det. Chefen för utbildning Gävle anger i GD följande:

”Situationen kan skilja sig åt mellan kommuner och regioner. I Gävle är nästan alla medarbetare friska just nu.”

Visst, vi har haft ett flera veckor långt jullov, en välbehövlig respit för att avlasta vården. Men all expertis är också enig om att smittspridningen med all säkerhet går upp igen efter ledigheten – om inte alla hjälps åt och försöker jobba på distans, låter bli att trängas i affärer eller, enligt smittskyddsläkaren, i högstadiet på skolorna.

Det kan inte vara roligt att vara lärare i Gävle kommun och ha en chef med en sådan vårdslös inställning till sina medarbetare (och elever). Men det är klart, nämnde chef var ju också den som förbjöd lärarna att göra sina planeringsjobb hemifrån tidigare i höstas. Ett beslut som sedan togs bort efter protester. Att låta en sådant omoget och omodernt ledarskap stå högre i rang än smittskyddets bedömning gällande vårterminens inledning, det gör att man närmast drar efter andan.

”Skolan är viktig. Vi ska inte hålla på och hatta med olika regler gällande undervisningen.”

Detta argument visar en närmast provocerande arrogans från chefen på utbildning Gävle. Menar man att smittskyddet ”hattar” i sina rekommendationer? Vad sänder ett sådant uttalande för signaler till en vård som går på knäna?

Visst är skolan viktig, men det är det många verksamheter som är. Vi är mitt i en kris, är inte det en situation som måste mötas med flexibilitet och snabba förändringar i beslutsvägarna? Varför kunde då inte skolan ta sitt ansvar och med relativt enkla medel, ytterligare två veckors frist för vården, bidra till att förkorta en process som nu riskerar bli ännu längre?

Jag vill nu ha raka svar från ansvariga.

Hur kan det komma sig att kommunen i vissa fall lyssnar på smittskyddets rekommendationer (man spolar inte isar till exempel) men i detta fall går rakt emot?

Betyder det att vi riskerar en situation där fler kommunala tjänstemän nyttjar sitt mandat att fatta egna beslut för respektive verksamheter?

Vad är smittskyddsläkarens roll och vem har sista ordet nu och framöver? Eller har vi helt egna regelverk i Gävle som också går emot det Folkhälsomyndighetens önskar?

Kom nu inte med svar som handlar om att skolan ska bidra till att minska smittspridningen genom att möblera luftigt, vädra och hålla idrottslektionerna utomhus. Alla vi föräldrar vet att under hela hösten har undervisningen bedrivits precis som vanligt.

Helt enkelt för att skolan är lika underdimensionerad som äldreomsorgen och med 30 elever i ett litet klassrum går det inte att göra på annat sätt. I så fall är halvklass på plats och halvklass på distans det enda rimliga alternativet, men det fanns tydligen heller inte med som alternativ när tjänstemännen satte agendan för vårterminens start.

Statistiken för smittspridning och dödsfall i länet ser allt annat än bra ut, men äntligen hade vården fått en något lugnare situation över jul- och nyårshelgerna. Hur kan ni riskera detta, känns det verkligen bra i magen?

Förälder

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare