Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: När inte så kallade förtroendevalda lyssnar, varför ska de lyssna på dem?

Annons

Kan inte undgå att märka hur det börjat hetta till när det gäller SD. Visst har partiet seglat upp och är hotande nära att bli största parti, men det är inte på grund av egen styrka utan de andra partierna svaghet. För mig är det inte en fråga om vad SD kommer att kunna ställa till med, det är om de övriga partierna kan anpassa sig till den nya tiden.

Socialdemokratin är stendöd lite överallt kunde jag läsa, mycket på grund av att företrädarna tappat tron på sig egen ideologi. Rötterna med arbetarrörelsen kapades för många år sedan, det var medelklassen som skulle erövras. Det ständigt ökande beloppet på lönekontot hade blivit en klassresa, som lönemässigt gjort dem till övre mellanklass.

De glesnande första maj-tågen borde tagits som ett varningstecken, de som gick först i leden var ju kapitalister i "vanligt" folks ögon. Att de äldre trogna väljarna börjat ta avstånd från partiet var det ingen i partiledningen som brydde sig om, trots alla svikna löften under åren hade de ändå lagt sin röst på partiet. Men så kom SD in i bilden och i klartext sade vad folk tänkte i takt med alla försämringar och anstormningen av flyktingar.

Den folkliga förankringen fanns inte längre, det hade partiet sett till. Nu kan man läsa rubriker om hur Löfven hamnat i en rävsax han knappast kan ta sig ur. Det får mig att tänka på ett gammalt ordspråk: Bättre fly än illa fäkta. Det går också att lägga till: Den som gapar över mycket, mister ofta hela stycket.

Löfven har ju inte ens någon makt i dagens läge och inte ser det bättre ut framöver.

För mig är det kusligt hur en lågkonjunktur kryper allt närmare och vad det för med sig. Det är bara vi äldre som vet efter att ha varit med om några rejäla smällar vårt land och invånarna fått. Kan inte annat än ruska på huvudet när man hör politiker säga att det är bråttom att rädda vår miljö, men de människor som har det svårt talas det tyst om.

En mycket stor del av de som säger sig sympatisera med SD är besvikna människor som känner sig grundlurade av den nuvarande regeringen och de övriga gamla partierna. De har inget annat sätt att nå fram till Löfven & Co med sina klagomål. Att så många visar att någonting är helt fel med vårt samhälle betyder att det är bråttom att rätta till de orättvisor som skapats.

Många äldre jag talat med, som säger sig rösta på SD nästa val om de lever, har ingenting annat att se fram emot än att ställa till det för de övriga partierna.

Sunda förnuftet säger att äldre människor inte behöver bekymra sig över kommande klimatkatastrofer, de är oroliga för den korta tid de har kvar i livet. När inte så kallade förtroendevalda lyssnat på hur de har det, varför ska de lyssna på dem?

Sven-Erik Hemlin

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare