Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Sista spiken i S-kistan?

Under många år var jag fackligt aktiv på Högskolan i Gävle. Sista åren ordförande inom SACO. Sannerligen ingen lätt uppgift. Låg ofta sömnlös. Kände mig misslyckad. Verksamheten bedrevs långt från hur jag ville det skulle fungera. Facklig kamp? Glöm det.

Närmast fackligt medvetslösa medlemmar. Ointresserade. Och utan medlemmarnas uppbackning kan man inte bedriva fackligt arbete värt namnet. Det blir tandlöst.

Usla chefer. Toppstyrande högskoleledning. Medarbetare som for illa. Den psykosociala arbetsmiljön under all kritik. Men vad göra?

Inte var de arbetsrättsliga lagarna till någon hjälp! Medbestämmandelagen (MBL), lagen om anställningsskydd (LAS). Arbetsgivaren gjorde ändå som densamma ville. ”Tutan” som MBL kallas. Arbetsgivaren tutar och sedan bara att köra på.

Ofta kändes det som att jag inte gjorde annat än skrev reservationer mot fattade beslut efter att vi i facket körts över gång på gång.

Känslan av att jag svek mina medlemmar. Framför allt vid uppsägningar. Kunde inte göra något för dem. Trots förväntningar på mig. Facket maktlöst.

Den utredning som nu diskuteras om försämring av LAS ser jag som symbolpolitik. Arbetsrätten är redan urholkad. Men ändå bra Kommunal och andra protesterar. Inte bara lägger sig platt för de antifackliga krafterna.

Att S går med på att ännu mer försämra arbetsrätten, tja? Kan jag inte förstå som något annat än sista spiken i S-kistan. S säljer ut allt de stått för. Bara de får sitta kvar vid makten. Skamligt bara förnamnet.

För många år sedan var jag vän med dem som ledde den stora LKAB-strejken. En gång hörde jag Harry Isaksson säga: Socialdemokratin är arbetarklassens värsta fiende.

Jag studsade till. Tog illa vid mig. Kom ju från ett socialdemokratiskt hem.

I dag är jag beredd att skriva under på det.

Lasse Ekstrand

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare