Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Varför inte låta Brunnsparken vara, som en fridens och återhämtningens park?

I GD:s ledare "Kan coronaångest botas med naturterapi" tar Frida Demervall upp ett för mig kärt ämne, behovet av parker i urbana miljöer. Hon riktar in sig på den fysiologiska och pedagogiska biten.

Själv ser jag parker som ersättningsobjekt för ängar. Demervall undrar hur frånvaron av grönområden påverkar oss i det vardagliga livet, och att närvaron av träd kan lindra stressymptom. Hon berättar också att hon, liksom jag själv, har tillgång till fastighet och kan vandra fritt inom ägorna utan att möta SARS-COV-2.

Båda känner vi för alla människor som lever i karantän i en lägenhet belägen på olika höjder över havet. Vidare skriver hon, forskningen har visat, människor som bor i närheten av en park lever längre. Så allt är inte sämre med att bo på landet, vilket ofta framgår av insändarsidorna.

Artikeln fick mig tänka på det otal insändare jag presenterat i ämnet parker. Jag hade aldrig ens tänkt idén att skriva insändare riktad till allmänheten före 2012. Det började med Klockgjutareparken och vetskapen om att Gävle växer så det knakar, något som med stolthet fortfarande betonas i lokalpressen. Desto större anledning att behålla parkerna tänkte jag.

Klockgjutareparken hade i min värld, med mig som arbetsgivare, behållits i ursprungligt skick, undantagits schablonmässig klippning och erhållit blomrika partier, såsom Gavlegårdarna försöker åstadkomma i Hemsta.

Gamla lövträd i parker är till gagn både för människors hälsa och biologisk mångfald. En liten del av Klockgjutareparken bevarades, en "symmetriserad" del med några rabatter och asfalterade genomfartsleder. Bättre så tycker säkert många, för kom ihåg att det var aldrig bättre förr. Det är ju som att sluta tro på framtiden.

Sämre gick det för Sofiaparken som utraderades helt. Det var en vacker liten park och utgjorde kontrast mellan stenstoderna Vallbackskolan och Vestergrenska stiftelsen. Parken var sparsamt utsmyckad avseende träd, en vacker lagerhägg, några lindar och ett omtalat äppelträd, som funnits på platsen över hundra år.

Kulturminnet kapades olovligt, men något brott var tydligen inte begånget, trots att avverkningen inte var tillåten. Demervall pekar på forskning av undervisning i utemiljö som förutom minskad smittspridning förbättrar koncentration och motivation.

Invid Sofiaparken finns två dagis. Under rådande förtätningsiver må vi ändock å Gävlebonas vägnar sända en hälsning till de nya bosättarna i form av en travestering av ett känt citat "sällan har så få haft så många att tacka för så mycket".

Brunnsparken är nästa objekt för renovering läser jag, men här ska inget byggas. Varför inte låta den vara, som en fridens och återhämtningens park? Nej minsann här planeras för motionsaktiviteter och utökad lekplats.

Gävles framtid i övrigt då, hur är det med tillväxten, fortgår den som planerat? Ja på Brynäs och i Hemlingby byggs det för fulla muggar. På Brynäs återbyggs bostäder på industrimark och i Hemlingby finns Hemlingby NR som refug för rekreation, så bebyggelse på dessa platser är försvarbar.

Sen var det Norrlandet. Obegripligt att detta skogs- och kustområde exploateras. Gävles pärla med en mosaik av biologisk mångfald, ett eldorado för mänmiskor med imponerande skogsområden att vandra i och närhet till kusten vid Inre Fjärden.

Min bil rullar sakta hemåt på Boviksvägens Gävlesida, blickande ut genom bilfönstret söker jag efter blomrika vägkanter. Röda, gula, blå ja hela regnbågen är representerad där och det av en enda art blomsterlupinen. Så såg det inte ut när jag färdades här på 1990-talet. Då sträckte sig skogen fram till vägkanten. I dag är sikten över hyggena obegränsad.

Äntligen, som en blixt från en klar himmel slår det mig att den biologiska mångfalden var rikare förr. Det behövs fler blomrika marker i städerna vilket var avsikten med engagemanget Klockgjutareparken.

Ove Lennström

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare