Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Inte en man, jag är Cantona"

”Jag är inte en man. Jag är Cantona”. En alldeles briljant kommentar av en alldeles briljant fotbollsspelare och numera skådespelare. Här står fransmannen Eric Cantona, en legend i engelska Premier League, knappast för några spektakulära dribblingar och drömmål (även om tillbakablickarna är många) utan agerar som ett fiktivt bollplank för filmens huvudperson, som råkar heta Eric han också. Steve Evets gör en rörande tolkning av en desillusionerad brevbärare som tycker att livet och dess mening sprungit ifrån honom.

Mästerregissören Ken Loach har skapat en historia som innehåller det mesta i hela skalan från tragik till humor. Fotbollen finns där i bakgrunden, som vanligtvis i England, men egentligen handlar det om något helt annat. Typiskt brittisk social skildring av arbetslöshet, skilsmässor, droger och våld.

Cantona fungerar som en sorts terapeut, eller coach om man så vill, för den bittre Eric Bishop. ”lita på dina medspelare/kamrater, jobba hårt för du får inget gratis”, fastslår en Cantona som hyllar lagandan. Och det ger resultat till slut, Eric B förändras till det bättre och hans och United-fansens uppgörelse med en gangsterledare hör till det roligaste jag sett på filmduken på mycket länge. En film att starkt rekommendera.

Stefan Andersson