Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Jag tycker om att ta tillvara på saker som redan finns"

Det är personligt som gäller i inredningssammanhang och på Bygga&Bo tittar vi lite närmare på vad vi uppskattar mest i våra hem. Hemma hos familjen Sjödin är det Tina som brukar stå med hammaren i näven. När hon inte kunde hitta det bord hon ville ha, snickrade hon ett eget.

Annons

Tina har alltid tyckt om att fixa och göra saker med händerna. Mycket tack vare hennes pappa som alltid uppmuntrade henne och systern att alltid försöka själva.

Trots att Tommy har blivit mera hemma sedan han slutade som hockeyspelare är det Tina som bygger i huset. Den nya plankväggen i köket har hon precis spikat upp och på kontoret ligger en gammal spegeldörr över två bockar som hon håller på att göra ett skrivbord av.

Till sin nya klädbutik tog hon möbler hemifrån, som hon slipade och målade om för att de skulle passa bättre i miljön.

Till vardagsrummet letade hon länge efter ett rustikt och kvadratiskt bord för att det skulle passa i ett gammalt hus med rymd. När hon fick syn på plankorna i sin pappas uthus visste hon precis hur hon skulle göra. Nu har hon blivit erbjuden att sälja sitt bord.

– Men det skulle bli alldeles för dyrt, skrattar Tina. Jag höll nog på i två månader innan det blev färdigt.

Vilken är din favoritmöbel?

– Mitt rustika vardagsrumsbord som jag har byggt själv av gamla golvplankor.

Hur gjorde du?

– Jag började med den grova ramen och var väldigt noga med att plugga så att inga skruvar eller spikar skulle synas. Först hade jag tänkt mig en slät skiva i mitten men när jag såg golvplankorna tyckte jag att de skulle passa perfekt. Jag ville ha den här grovhuggna känslan av att bordet har varit med ett tag, på de nya ytorna som blev när jag sågade till bitarna fick jag hyvla och fula ner träet igen.

Vad var svårast?

– Att få bordsskivan rak. Jag hade inget underlag att lägga ut skivan på eftersom den är så stor, så jag byggde ett arbetsbord att bygga bordet på.

Blev du nöjd med resultatet?

– Jag är jättenöjd. Bordet blev väldigt funktionellt, eftersom det är så stabilt och inte ett dugg ömtåligt. Det är så skönt att det inte gör något om man spiller eller tappar något hårt. Lätt att måla på ett lager igen om det skulle behövas också. Man slipper benen i hörnorna och ändå är det stadigt och går att sitta på. Det går jättebra att lägga upp fötterna, det gör jag ofta. Det räcker också till många gäster. Men om jag skulle bygga det i dag hade jag ändå gjort annorlunda.

Hur hade du gjort då?

–   Jag skulle ha tagit in golvplankorna och låtit dem torka först innan jag började. Precis som pappa sa, men du vet hur det är. Jag hade bråttom och ville bli klar. Nu har de börjat krympa och det har blivit springor i skivan.

Vad gör du vid bordet?

–   Läser, ser på TV, myser, umgås med familjen eller tar ett glas vin med kompisarna.

Var står det?

–   Det stod i TV-rummet nere först, för där behövs det stora möbler. Men nu har jag flyttat upp det till allrummet på övervåningen, för jag vill vara mer här.

Hur sköter du om det?

–   Jag torkar av det ibland, men jag brukar dammsuga det också.

Hur ser din nästa drömmöbel ut?

–   Jag håller precis på med ett skrivbord av en gammal spegeldörr som fanns i källaren. Jag har lagt dörren som den är över två bockar och placerat ut fotografier. Nu ska jag bara beställa en glasskiva som jag tänker lägga över bilderna. Jag tycker om att ta tillvara på gamla saker som redan finns. Det är mycket roligare än att köpa nytt. Jag är lite en sån som gör om, flyttar runt och bär in och ut på det jag har hela tiden. Hon nickar mot Tommy som skrattar igenkännande och skakar på huvudet.

–   I går bar vi ut ett bord som var så tungt att vi fick ta två skateboardar till hjälp. Det hade nog stått överallt, men passar inte riktigt in i stilen.

Tina och Tommy köpte huset 1996 men flyttade inte in förrän 1999. De bodde utomlands och ville skaffa något att komma hem till. Tina såg huset på internet, kände att det kunde vara något för dem och bokade en visning. Då var huset slitet. De flesta originaldetaljerna hade rustats bort till sämre kvalitet och ingen av de genuina listerna fanns kvar.

Men Tina kände att huset hade potential och personlighet. De la ett bud och huset blev deras.

–   Det blev mitt livsprojekt, säger Tina och skiner upp. Jätteroligt men också jättemycket jobb. Men känslan i en miljö är väldigt viktig för mig och här kändes det rätt.

Vad gjorde ni om?

–   Trappen var den stora utmaningen. Vi skulle göra om ett tvåfamiljshus till enfamiljs och byta ut trapphuset mot en stor trappa mitt i huset. Det kändes lite läskigt att göra hål mitt i golvet. Det var svårt att bestämma hur den skulle se ut också och att hitta någon som kunde göra hela trappan. Det blev tre olika firmor till slut, en för att bara tillverka snurren på ledaren längst ner.

Hur kom det sig att du öppnade klädbutik?

–   Jag har alltid drömt om det och hittade en lokal som jag tyckte om. Där tänker jag erbjuda få exemplar av varje plagg. Man ska kunna känna sig ganska ensam om det man köper hos mig.

Du öppnade i maj, hur känns det hittills?

–   Jag är jätterädd. Det enda man läser om är lågkonjunkturen och nya varsel. Men som mamma sa till mig, det värsta som kan hända är att jag får slå igen.

Vad är viktigast i ett hem?

–   Familjen, svarar Tina utan att tveka. Människorna helt klart. Saker är bara saker.

Finns det något negativt med ett så vackert hus?

–   Så här stort är inte kul att städa. Men jag är inte så noga. Faktiskt så är det en sak som Tommy är bra på. Det är han som dammsuger mest.