Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jämställt eller feghet och hyckleri?

Annons

På den internationella kvinnodagen översvämmas medierna av reportage om hur det står till med bland annat jämställdheten mellan könen. Detta är givetvis fortfarande nödvändigt även i Sverige eftersom mycket återstår att göra trots att det förnekas av vissa.

Men den grupp som har det svårast är det totalt tyst kring? Våra invandrarkvinnor och invandrarflickor. Dessa är i dag en stor grupp av Sveriges befolkning. Deras situation är på många sätt mycket svår och förändringen från den diskriminerande miljö de kommit ifrån är i flera fall inte stor.

Häromdagen hade en lokaltidning en artikel om en finländare som efterspanades för grova brott. Det gick mycket väl att ange nationalitet när det gällde en finländare.

Men att många manliga muslimer liksom religionsföreträdare från Irak. Kurdistan, Iran, Pakistan etcetera kränker sina kvinnor och flickor det får man inte tala om eller så törs man inte. Förtrycket bland dessa kvinnor och flickor är så stort att de måste anses vara och förbli andraklassens medborgare trots att de flytt till ”frihetens stamort” på jorden! Fortfarande får en stor grupp av dessa inte klä sig, bada, gymnastsera, simma, leka, dansa etcetera under samma villkor som svenska kvinnor och flickor. Och hur många tvingas fortfarande inte in i oönskade äktenskap?

Medier och myndigheter skyggar ständigt för denna inte bara ojämlikhet utan också för en total ofrihet och förtryck.

Vad är meningen med att fira kvinnodagen om man glömmer de mest förtryckta? Är rädslan så stor att bli kallad rasist eller invandrarfientlig att man avstår ifrån att söka och säga sanningen?

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare