Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jobbet – här kommer jag!

Annons

Ont i halsen, lite grann i alla fall. Den är här igen, min semesterblues. Den kommer alltid sista veckan innan verkligheten blir vardag igen.

Det är därför jag har ont i halsen, det brukar vara det första tecknet. Jag och mina kollegor har börjat ringa varandra och det är trevliga och vänskapliga samtal om hur vi mår och vad vi gjort hela sommaren. Lite skvaller och smaskigheter, vi säger till och med att det ska bli roligt att ses.

Det händer bara sista veckan på semestern! Samtal oss emellan brukar i normala fall, alltså till vardags, avhandlas avsevärt rappare. Inget kallprat. Vi pratade lite om jobbet också när vi ändå hade varandra på tråden, på ett avspänt och roligt sätt. Det är nu bestämt att det kommer att bli en lysande säsong i Sveriges radioapparater! En hel del spännande och omtumlande saker är på gång, häng med så får vi se vad som händer med det och med oss.

Men om du skulle få syn på mig precis just nu så ser det nog ännu så länge ut som att jag är väldigt ledig där jag jäser i en solstol med tårna i Mälaren, men nej, i huvudet är jag på jobbet.

Solandet varvas ved målandet av staketpinnar, det tar aldrig slut, 429 stycken måste strykas två gånger. Två gånger! Målandet kan bara ske sena eftermiddagar och kvällar för andra tider är det nämligen FÖR varmt för målning, färgen torkar FÖR snabbt, men vad gör det när vi har tropiska nätter så man ändå inte kan sova, man kan ju måla. Härligt med växthuseffekt ett par veckor på sommaren.

Det kan se ut som att jag kanske rent av tänker stora tankar där jag målar pinne efter pinne och visst hinner jag tänka massor, på jobbet! Ja men det är väl själva den! Det faktum att jag mentalt redan är på jobbet heltid borde väl innebära att den sista semesterveckan inte riktigt gills och att jag i rimlighetens namn skulle kunna ta ut den vid ett annat tillfälle.

Jag har haft lyxigt långa fem veckor och även om det där jä… staketet inte blir klart så har vi hunnit massor, sådant som skulle fixas, vi har hälsat på släkt och vänner, ätit grillat tills det enda jag vill ha är pytt i panna (det kan man i alla fall inte grilla!), böcker har jag plöjt och korsorden är lösta. Det har verkligen varit ledigt och för en gångs skull har alla förväntningar infriats, annars är det ju vanligt att vi semesterfirare har för höga förväntningar på varandra, det vi ska göra, på relationen och på folk runt omkring och så blir vi osams och allt bli skit och pannkaka. Men inte i år. Hos oss.

Den enda gång jag är huslig är på semestern, till vardags blir jag bara stressad av att laga mat men på sommaren både bakar jag och lagar mat. Men nu kan jag inte fler maträtter, jag vill inte vara ledig mer, det är bra nu. Med varm hand lämnar jag tillbaka köket till min sambo, jag längtar efter att tvätta alla somriga kjolar och linnen och lägga dem längst in i garderoben tillsammans med flippflopps och sandaler. Jag längtar efter stora varma tröjor och efter att köpa nya gympadojor att promenera runt i höstrusket i.

Snart är semesterbluesen ersatt av glada melodier i dur, SMHI säger att det ska regna i morgon och 04.30 ringer min väckarklocka, jobbet – här kommer jag!