Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kalvinismen formade våra Bergslagsbruk

AlbertBonniers förlag

Annons

Så har professorn i arkitekturhistoria vid Stockholms universitet Fredric Bedoire, återigen imponerat. Att närmare betrakta arkitektur och stadsbyggande genom att studera aktörernas mentalitet och outtalade syften är för honom en självklar utgångspunkt i hans skrifter.

Den här gången har tagit sig för att påvisa, hur den kalvinistiska tron och moralläran stått i centrum för ett dramatisk skeende i Sveriges historia och hur en religiös minoritet i så hög grad har kunnat påverka samhällsutvecklingen.

Boken ”Hugenotternas värld” är oumbärlig för alla som är intresserade av stadsbyggnad och arkitektur och dess kopplingar till religion och historiska skeenden.

På grund av den katolska kyrkans dekadens och det europeiska stadsväsendets utveckling, uppstod religiösa motrörelser.

Johannes Calvin, (1509- 1564), ansåg att katolicismen mer ägnade sig åt ”avgudadyrkan”, än att tjäna Gud varför han grundade en gudsstat i Genève, där det rena ordet var det centrala. En sann kalvinist skulle också ära idoghet och arbete och ett annat rättesnöre var devisen: Hedern går före guldet.

Kalvinismen, som är att betrakta som ett stadsfenomen, spreds snabbt med handelsvägarna. Katolikerna tappade mark och makt och snart var religionskrigen och förföljelserna igång – en mörk period i Europas historia.

Många kalvinister tvingades lämna Frankrike och till Tyskland, delar av Holland och England sökte sig väl de flesta men även lilla Sverige fick sin del. En stor del av dessa ”flyktingar” tillhörde en intellektuell och konstnärlig elit där många var driftiga manufakturister och andra var handelsmän med stora ekonomiska tillgångar.

För Sveriges del blev den reformerta invandringen ett lyckokast och uppryckningen av den svenska järnhanteringen hade till stor del sin upprinnelse i gränslandet mellan Frankrike, Spanska Nederländerna och Tyskland, Vallonerna inte att förglömma. (Reformerta är ett samlingsnamn för kalvinister av olika grad och slag).

Sen långliga tider har vi fått oss itutat att de uppländska järnbruken är Sveriges bidrag till den europeiska arkitekturhistorien – något riktigt ursvenskt. Att bruken i långa stycken är kopior av den kalvinska idealstaden, med flera föregångare på den europeiska kontinenten, verkar knappast någon ha observerat. (Förutom Olov Hirn).

Bedoire visar med tydlighet hur Lövsta bruk, Söderfors, Gimo och Forsmark är planlagda efter den kalvinska modellen, där arbetarna var viktigare än drönarna. Följaktligen blev också arbetarbostäderna både vackra och ändamålsenliga med egen trädgårdstäppa, fähus och källare.

Vid Lövsta bruk, som återuppbyggdes efter rysshärjningarna 1719, kan vi också studera brukskyrkan, som stod klar 1728 med starka reformerta inslag. Den mörka och väldiga predikstolen, placerad mitt på ena långsidan och mittemot en av ingångarna, understryker med kraft, nästan skrämmande, att ordet var det centrala i kalvinismen.

På norra gaveln finns altaret, utsmyckat som inför en glad himmelsfärd, säkert som en eftergift till den lutherska gudstjänstordningen.

På den andra gaveln finns den berömda Cahmanorgeln, tilltagen som för en domkyrka och den är nog inte heller dimensionerad av en slump. Den understryker sångens betydelse i den kalvinska gudstjänsten och psaltaren var deras sångbok. Även de svenska lutherska kyrkorna och senare de svenska frikyrkorna, har påverkats av det kalvinska sättet att bygga och inreda. Exempelvis där predikstolen är byggd rakt över altaret. Tydligare än så kan det inte bli.

Då Claes Grill började styra över Ankarbruket Söderfors, fick hans släkting, självaste Carl Hårleman, i uppdrag att göra en plan över bruket med den kalvinska staden som förebild. (1740-talet). Herrgården som är relativt enkel, timrades och brädkläddes med gråmålad panel, blev i alla fall utsmyckad med det för Hårleman så typiska klocktornet.

Gysinge, ett annat vallonsmidesbruk, fick också sin utformning i reformert anda, då den Grillska släkten ägde bruket ett tag. Ordning och reda, arbetets ära och visst kan man skönja den kalvinska stadsplaneringen vid Gysinge, om än inte fullt genomförd.

För utvecklingen av Stockholm på 1600- talet var de reformerta arkitekterna, trädgårdsmästarna och konstnärerna oumbärliga. Då Gustav II Adolf skulle begravas var huvudstaden i ett så eländigt skick, att man inte kunde bjuda in utländska gäster till begravningen. Undra på att man tog emot dessa bildade franska och holländska kalvinister med öppna armar och detta trots det lutherska prästerskapets hatiska fientlighet.

Stockholms byggnadshistoria har genom århundradena också påverkats och formats av denna grupp. Då vi kommer in på 1700- talet, hade stora förmögenheter samlats hos den så kallade ”skeppsbroadeln” till stor del reformerta. En förfader till Fredric Bedoire, var ett tag en av Stockholms rikaste handelsmän och släkten Bedoire var i själ och hjärta hugenotter, som också var med och grundade den Franska reformerta kyrkan i Stockholm. (En hugenott är en fransk kalvinist).

Fredric Bedoire anser, att de skeenden som beskrivs i boken ”Hugenotternas värld”, förebådar det moderna samhället genom kalvinisternas avståndstagande från auktoritära system och deras strävan mot medbestämmande. Kvinnans ställning inom kalvinismen var också stark. En viktig faktor för handelshusen trovärdighet och status, var ju kvinnornas integritet, intelligens och bildning. Sambandet mellan den kalvinska kulturen och handeln med varor och pengar blir därför en av drivkrafterna till industrialismen.

Från mitten av 1700- talet minskar de reformertas inflytande i Sverige, samtidigt som en ny invandrargrupp träder fram, den judiska, som med sina omfattande kontaktnät ut i Europa får betydelse för Sveriges fortsatta industrialisering.

Spåren efter kalvinisternas sätt att tänka och bygga, finns överallt i vårt långa land, inte minst i vårt eget närområde. Det gäller bara att ha ett öppet sinne och försöka avläsa det mentala landskapet där allting skapas, då som nu. Läs boken, där finns nycklarna.

Fotnot: Fredric Bedorie berättar om sin bok ”Hugenotternas värld” på Lövstabruk i dag, lördag klockan 12.45.