Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karin Bergkvist: Skolverkets odyssé bland kursplanerna måste stoppas – viktigt att läsa om antikens historia på högstadiet

Skolverket ska ändra i skolplanerna. När historieämnet setts över har antiken fått stryka på foten. Förhoppningsvis stoppas planerna.

Annons

Spår efter antiken finns överallt och inte bara i form av ruiner.

Odyssén – diktad runt 700 fKr av Homeros – berättar om Odysseus tioåriga irrfärder på väg hem till sin ö Ithaka efter det Trojanska kriget. Det har gett upphov till ordet odyssé men är också ett litterärt och historiskt viktigt verk som visar hur antikens greker uppfattade världen, människan och dess relation med gudarna.

Den som läser matematik i skolan kommer snart i kontakt med Pythagoras sats, namngiven efter matamatikern Pythagoras som föddes 570 fKr och på fysiklektionerna kan Arkimedes princip användas för att beskriva den kraft som påverkar ett föremål som sänks ner i en vätska.

Ordet demokrati kommer av det grekiska ordet för folkstyre och antikens Grekland anses vara demokratins vagga.

Arkitektur och byggnadskonst var betydande i romarriket och det rättsväsendet som växte fram i Rom ligger till grund för den moderna juridiken och rättsväsendet.

Demokrati, filosofi, rättsväsende, vetenskap, kultur, ja till och med idrott – genomsyras av de idéer som föddes under antiken.

Att läsa om detta i skolan är att ge nödvändig och grundläggande bildning. Men det är inte en självklarhet för Skolverket som nu har presenterat ett förslag till förändrade kurs- och ämnesplaner i skolan.

De nuvarande planerna har använts de senaste åtta åren men såväl elever och föräldrar som lärare har kritiserat att betygskriterierna är svåra att tolka. Nu ska det bli rakare och tydligare besked vad undervisningen ska innehålla, tänker Skolverket.

Till slutet av oktober har landets lärare möjlighet att komma med synpunkter. Förhoppningsvis möter Skolverket starkt motstånd. För när de justerade planerna har tagits fram har man inte bara skruvat lite här och där utan valt att ta bort hela ämnesområden. Däribland antikens historia som försvinner från högstadiets plan.

Enligt Skolverket har det bedömts vara nödvändig för att "inom ramarna för denna översyn på ett meningsfullt sätt mildra den allvarliga och väldokumenterade stoffträngseln."

Om regeringen inte beslutar i enlighet med förslaget måste timplanen för historieundervisningen i så fall utökas, anser Skolverket.

Kanske finns det fog för att utöka ämnet, men det är i så fall så att säga en annan historia. Frågan just nu är vilka ämnen som är så viktiga att de knuffat bort antiken.

Enligt Skolverket har det i arbetsgruppen funnits ett starkt stöd för att bereda plats för bland annat efterkrigstiden. Demokratisering, kvinnorörelser, förändring i synen på kön och sexualitet, nya maktförhållanden och utmaningar i världen och historiska linjer kring levnadsvillkor och migration är sådant som lyfts fram. Även kolonisering och slavhandel ska prioriteras i undervisningen liksom lärande om imperialism och världskrig.

Alltsammans är nog så viktiga områden.

Men hela vårt politiska och kulturella arv finns i kunskapen om antikens idéer. Det är omöjligt att argumentera mot antikens betydelse för vilka vi är idag och vilket samhälle vi har. Undervisning om detta är en förutsättning för att förstå vårt kulturarv, vårt samhälle och hur vår demokrati är uppbyggd och varför.

"Stoffträngsel" eller ej, behåll antikens historia i högstadiets kursplan. Idag är nämligen denna kunskap om vår civilisations grunder viktigare än någonsin.