Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kärlek med gråa hår - och Streep tänder till

Gammal kärlek rostar aldrig, eller? Man kan även säga att gammal kärlek kostar – rent känslomässigt. Som i denna romantiska komedi med alltid lika suveräna Meryl Streep i rollen som den övergivna hustrun i övre medelåldern och den synnerligen korpulente Alec Baldwin som trebarnspappan som föll för en betydligt yngre kvinna och lämnade sin familj.

Det var länge sedan jag hade så roligt på en romkom-film. Nästan som på den gamla goda tiden när äkta paret Spencer Tracy och Katherine Hepburn konfronterades i diverse roller. Nu gäller det de grånade karaktärerna Jane och Jack som i samband med sonens examen tänder till på varandra igen efter många år som frånskilda.

Plötsligt intar exfrun positionen som upprymd älskarinna med tonårsmanér medan den kvinna som Jack gifte om sig med blir bedragen å det allra grövsta. Förvirringen blir total hos de tre barnen som fortfarande inte är klar med bearbetningen av föräldrarnas skilsmässa.

En feelgood-film som håller hela vägen, erfarna Hollywood-regissören Nancy Meyers hanterar historien med glans, och spelet mellan Streep, fortfarande sexig må jag säga, och Baldwin är högklassigt. En tredje part blandar sig också i kärleksdramat, som säkert har en igenkänningsfaktor för en och annan. Denne är arkitekt och spelas av Steve Martin, praktiskt taget befriad från vanliga mimik. Men skojigt är det mellan varven och det är inte alls så komplicerat som man skulle kunna tro av filmtiteln.