Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klimatsäkra hus krävs i framtiden

Hus som byggs nära vatten är ofta illa lämpade att möta prognosernas framtida klimatförändringar med oväder och översvämningar.

Ändå är det ofta strandlinjen som bebyggs.

Annons

Enligt expertis är Sverige delvis felbyggt och kommunerna måste ta större hänsyn till riskerna.


– Vi måste börja anpassa samhället till klimatförändringarna nu, det kommer bli mycket dyrare om vi väntar, säger Birgitta Boström, generaldirektör vid Sveriges geotekniska institut (SGI), till TT.
Just nu pågår en översyn av plan- och bygglagen (PBL) och ett nytt förslag är ute på remiss. Där har miljö- och klimatfrågor fått en mer framskjuten plats.
Ett exempel på hur en stad kan rustas för högre vattennivåer är lågt belägna Kristianstad. Här ligger Sveriges lägsta markpunkt – 2,41 meter under havsytan:
– Om vi bortser från kusten och kommande medelvattenstigning står centralorten inför tre översvämningshot: Först från kraftig nederbörd, sedan från Helge å och slutligen Hammarsjön söder om tätorten, säger Peter Zerpe, säkerhetschef i Kristianstads kommun, till TT.
Dyrbart skydd
Helge å – Skånes största – rinner in i centrala Kristianstad norrifrån och sedan vidare ut genom Hammarsjön. Regnar det kraftigt kan ån stiga upp till ett par meter.
Det hände vintern 2002. Vitala delar av stadskärnan hotades. Det blev en väckarklocka, berättar Peter Zerpe:
– Efter 2002 var vi väldigt försiktiga med etablerandet av samhällsviktiga institutioner i det översvämningshotade området, vi satte en lägstanivå för etablering på 4 meter över havsnivån.
Nu har Kristianstad blåst faran över. Skyddsvallar har förstärkts, nya tillkommit och pumpstationer byggts. Med ekonomiskt stöd från staten slutar notan på drygt 200 miljoner kronor.
Stora summor? Ja, men ännu dyrare blir det att betala jordskred och översvämningar längre fram, enligt kalkyler från SGI.
Nya områden
Samtidigt verkar hus med strandtomt stå högre i kurs än någonsin. I Sverige finns 420 000 byggnader inom 100 meter från strandlinjen som ”kan påverkas negativt om inga skyddsåtgärder vidtas”, skriver Boverket.
Det gäller spridda hus på kusten, men framför allt stora delar av stadskärnorna i Malmö, Stockholm och Göteborg.
– De flesta byggprojekt i dag sker i anslutning till befintlig bebyggelse och den ligger i allmänhet vid stranden, eftersom det är så har vi bott i tusen år. Ett generellt förbud mot att fortsätta exploatera strandnära områden är väldigt svårt att formulera utan att det får hemska konsekvenser för befintlig bebyggelse, säger Mårten Dunér, chef för planenheten vid Boverket, till TT.
Därtill har gamla industritomter nära vattnet förvandlats till attraktiva bostadsområden. Eriksberg i Göteborg och Hammarby sjöstad i Stockholm är bara två exempel.
Skyddsvallar och pumpar
Delvis har man byggt fel i Sverige, enligt Dick Edman, samhällsbyggnadsdirektör på länsstyrelsen i Västra Götalands län:
– Det är rätt att förtäta och använda gammal industrimark. Göteborg har tagit ansvar men i Karlstad till exempel har man inte tagit hänsyn till riskerna och byggt för lågt. Alla vill se vatten, men vattennära lägen kan inte vara det enda framgångskonceptet, säger han till TT.
– Kommunerna måste bli mycket mera noggranna när de kalkylerar på riskerna.
Det kan handla om lägstanivåer för byggande av nya hus. I Göteborg – där stadsplaneringen tar sikte just på de centrala stränderna längs Göta älv – höjdes den med en halv meter till 2,80 meter över nuvarande medelvattenstånd för några år sedan.
Det kan också handla om att översvämningsskydda hus. Källarfönster kan sättas igen på befintliga hus, nya byggas med vattentät betong i källarplanet.
Ännu oftare lär värnet mot vattnet handla om skyddsvallar, pumpsystem och dammar. Det gäller inte minst våra storstäder. Enligt Mårten Dunér vid Boverket krävs inte många meters vattenhöjning i Östersjön förrän saltvatten rinner in i Mälaren. Då blir dricksvattenförsörjningen ett problem för hela Stockholmsregionen.

TT