Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Klintbergska gården får rivas

GÄVLE1700-talshuset vid Borgmästarplan rivs och ersätts med sex villatomter med sammanlagt fyra hus.

Annons
Så ser beslutsförslaget ut när byggnads- och miljönämnden på onsdag för andra gången ska behandla Anders Högbergs begäran om rivningslov för Klintbergska gården.
Förslaget har tagits fram bakom ryggen på länsmuseet.
Anna Lindgren, 1:e antikvarie på länsmuseet, blir mycket upprörd när hon får se förslaget.
- Att bygga fyra hus på den här tomten förstör hela karaktären på området. Det är en total förvanskning och förändring, säger hon.
- Det här förslaget har vi inte fått se ens en tillstymmelse till tidigare, trots att vi har en överenskommelse med Gävle kommun om tidigt samråd i sådana här ärenden, eftersom Gävle kommun saknar antikvarisk kompetens, säger hon.

Inga problem
Catharina Hedin, chef på bygg & miljö, ser inte de uteblivna kontakterna med museet som något problem:
- Om det blir det här förslaget vet vi ju inte i dag. Den dag vi vet blir det säkert nya kontakter. Det vi vill göra i dag är att försöka rädda uthusbyggnaden. Jag tycker att min personal har gjort ett utmärkt arbete i en svår situation, säger hon.
Det typiska för området vid Borgmästarplan och Kungsbäcksvägen är de stora husen och de mycket stora tomterna.

Sex små tomter
Enligt förslaget från bygg- och miljökontoret delas tomten upp i sex små tomter och bebyggs med två tvåfamiljshus och två enfamiljshus.
- Både att man frångår den ursprungliga placeringen av huset, att man delar upp tomten och att man bygger så många hus är fel. Sedan spelar det ingen roll om de enskilda husen får en fin utformning. Karaktären är förstörd i vilket fall, säger Anna Lindgren.
Formellt sett gäller onsdagens beslut enbart rivningslov för huvudbyggnad och gårdbyggnad. Men bygg- och miljö vill villkora rivningslovet.

Förtätning
- Det förutsätts att sökande accepterar bygg- och miljös förslag till förtätning och att ansökan om rivning av uthuslänga återkallas, står det i beslutsförslaget.
Men skissen är bara ett förslag, betonar Carina Blank, s, ordförande i byggnads- och miljönämnden.
- Det är för att vi vill visa vad vi menar med förtätning. Efter omständigheterna tycker jag att det är ett bra förslag. Fyra hus kan man acceptera, säger hon.
Carina Blank är medveten om att Länsmuseet inte har fått se förslaget till förtätning.
- Diskutera med museet får vi göra sen. Vi kan inte prata med museet innan det finns någon som söker bygglov, det vore att gå för långt, säger hon.
Anna Lindgren, 1:e antikvarie på länsmuseet, beklagar att byggnads- och miljönämnden över huvudtaget har tagit upp ärendet igen. Nämnden behandlade frågan om rivningslov för Klintbergska gården i juni förra året och då sa nämnden nej. Sedan dess har ägaren kommit in med handlingar som visar att huset är i sämre skick än vad man tidigare trodde.
- Eftersom det fanns ett avslag, och ägaren tidigare gått ut i tidningen och berättat att han ville bevara huset, har vi inte trott att det var nödvändigt att försöka få huset förklarat som byggnadsminne, säger Anna Lindgren.
- Det är väldigt sorgligt att ägaren låtit huset förfalla, men att kommunen lägger fram ett sådant här förslag är nästan ännu värre. Vi på länsmuseet har gjort vad vi kunnat för att rädda huset, vi är ju bara rådgivande. Det enda jag kan hoppas på nu är att länsstyrelsen överprövar beslutet. Det kan den göra eftersom huset ligger i ett riksintresse för kulturminnesvården, säger hon.

Flera alternativ
I beslutsförslaget finns flera alternativ, att ge rivningslov utan att ställa krav, att ge rivningslov med villkor, att göra en ny detaljplan, att införa bevarandebestämmelser eller att säga nej till rivningslov. De senare alternativen skulle kunna göra kommunen ersättningsskyldig, och därför förespråkas rivningslov med villkor.
Men att bevara huset skulle inte vara omöjligt trots att det är i väldigt dåligt skick, anser förre stadsarkitekten Gunnar Lidfeldt. I vintras anlitades han av Anders Högberg, som företräder det bolag som äger huset.
- Det är en svårt demolerad byggnad, men den ligger fint. Jag gjorde ett förslag där man tillvaratog bevarandeintressena och sparade huvudbyggnaden, men kompletterade med två flygelbyggnader för att få ekonomi på ombyggnaden, säger han.
- Jag tycker att det vore synd att riva huset, men det finns ju också en ekonomisk sida av saken. Frågan är grannlaga. Det handlar både om moral och bristande lagstiftning, kan man säga. Om någon äger en tavla av Rubens och vill elda upp den - vem kan hindra honom då?
Ett av de skäl som talar för rivningslov är att Klintbergska gården inte har något lagligt skydd. Detaljplanen är från 1925 och innehåller inga skyddsbestämmelser.
- Vi gjorde faktiskt ett förslag till detaljplan för det där kvarteret, med bevarandebestämmelser, en gång. Men det blev så mycket protester från fastighetsägarna att politikerna inte vågade anta planen. Den drogs tillbaka, säger Gunnar Lidfeldt.
- Kulturminnesvårdsprogrammet som gjordes 1986 är bara att betrakta som ett politiskt viljeyttrande. Budgeten var så snål på stadsarkitektkontoret så vi hade inget utrymme att gå vidare och göra en detaljplan då. Den detaljplan som finns i dag hindrar inte att man bygger fyra hus på tomten, säger han.

INGEGERD SÖRGARD