Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Knapp & Co utan mod

Annons

Det händer inte så ofta att en moderat och en vänsterpartist har liknande analys av en problembild. När de politiska ytterkanterna väl förenas så brukar problemet vara så uppenbart att det ideologiska käbblet är överflödigt. Precis så ser situationen i landstingsfullmäktige ut. De finansiella bekymren växer i takt med indignationen över den politiska S-C-MP-majoritetens vanstyre.

Den reviderade budgeten daterad mars månad har redan spruckit och i tisdags pressades politikerna i landstingsfullmäktige att godkänna ett kalkylerat minusresultat om 79 miljoner kronor för i år samt en kostnadsreduktion på 150 miljoner kronor för kommande år.

Organisationen blöder och utsikterna att säkra kvalitén i vården minskar dag för dag, allt medan den strategiska planen för framtidens sjukvård, framtagen under ledning av landstingsdirektören Svante Lönnbark, samlar damm i finanslandstingsrådet Ann Margret Knapps byrålåda.

Den förståeliga frustrationen över landstingsledningens passivitet och inkompetens att fatta politiskt besvärliga, men oumbärliga beslut, fick vänsterpartisten Alf Norberg att jämföra ledningens inaktivitet med Samuel Becketts ”I väntan på Godot”.

Moderaternas Patrik Stenvard i sin tur översatte farhågan som börjat sprida hos vårdtagarna i befriande klartext: ”Att lägga en budget som inte ens håller i en månad måste vara rekord i ekonomisk misskötsel”.

Majoriteten tycks invänta ett mirakel som ska rädda landstinget ur den ekonomiska misären.

När landstingsrådet Tommy Berger, S, i det här kritiska läget påstår att de ”sakpolitiska skillnaderna mellan blocken är så små att det borde finns utrymme för ökat samarbete” förminskar den nybildade koalitionen mellan S, C och MP ansvarsdiskussionens värde och mening åter igen till ett valtaktiskt spel.

Ann Margret Knapps, S, vädjan till oppositionen, tjänstemännen, medborgarna och vårdtagarna att ”kavla upp ärmarna” är oansvarig. Och precis som Patrik Stenvard, M, påpekade så betyder Knapps nyfunna ”yes we can”-anda ingenting, så länge majoriteten saknar modet att genomföra de oundvikliga strukturella förändringarna inom sjukvårdsapparaten.

Modet att uppnå synergieffekter genom att centralisera sjukvården till Gävle finns inte, trots att det varken ekonomiskt eller kvalitetsmässigt håller i längden att ha akut- och specialistvård utspridd på flera sjukhus.

Möjligheterna genom den medicinska kunskapsutvecklingen, patienternas rättmätiga krav på hög kvalitet och säkerhet i vården tillsammans med minskade resurser ställer krav på ökad kostnadseffektivitet. En effektivitet som endast en organisatorisk förändring, inte skattehöjningar, kan åstadkomma.

När ska Knapp & Co inse det?

GD 21 juni 2009