Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kompostvatten i stället för konstgödsel på åkern

Våra matrester kan ge näring åt lokala bönders odlingar.
Bonden Viktor Plühm i Valbo gödslar på prov en del av sitt kornfält med processvatten från kompostanläggningen i Forsbacka.

Annons

De små bruna påsarna med bananskal, kaffesump och överbliven gröt samlas in av Gästrike Återvinnare och körs till komposteringsanläggningen i Forsbacka. Där blir matresterna på sikt ny jord. Men för att förvandlingen ska fungera som den ska sköljer man igenom komposten med varmt vatten ett par gånger. Det är detta vatten som nu sprids ut på Viktor Plühms åker.

– Alternativet är ju att köra det här vattnet till deponi. Då tappar man ju bort en massa saker till ingen nytta, resonerar Leif Olsson på Neova som sköter kompostanläggningen.

Samtidigt som Viktor Plühm köper in stora mängder konstgödsel, ofta importerat, och sprider på sina åkrar.

Dessa två problem kan nu alltså få sin lösning om gödsling med processvatten visar sig fungera tillräckligt bra. Det vet man först om tre år, då provodlingen är klar.

– Det var ju mer jobb. När jag konstgödslar blandar jag det i samma låda som utsädet. Nu fick jag köra en extra vända, säger Viktor Plühm om sina första intryck av försöket.

Men konstgödsel är dyrt, och blir inte billigare. Dessutom är det som sagt varken lokalproducerat eller särskilt mijövänligt.

Nu finns därför ett antal stora rutor, markerade med små röda käppar, mitt på Viktor Plühms kornfält. De är i tur och ordning gödslade med processva tten, kompost och konstgödsel. I mitten finns en referensruta som inte är gödslad alls. Där ser man redan i dag, tre veckor efter sådden, en klar skillnad. Där växer det absolut sämst.

Frodigast är det i den konstgödslade rutan.

– Men avkastningen måste ju ställas mot kostnaden, resonerar Viktor Plühm.

Det kan löna sig med lite lägre avkastning om det är mycket billigare att gödsla med processvatten.

För att gödsla hans 140 hektar odlingsmark skulle det gå åt ca 3000-4000 ton processvatten. Forsbackaanläggningen kan producera omkring 5000 ton årligen.

I månadsskiftet augusti-september är kornfältet moget. Då får Viktor Plühm en första indikation på hur det gått. Sedan ska försöket upprepas ytterligare två år för säkerhets skull.

Alla inblandade parter i projektet, länsstyrelsen, Gästrike Återvinnare, Neova och Maskinringen hoppas såklart på succé.

– Avfallet är egentligen inget avfall. Det är en resurs. Det här är kretsloppstänkande, verkligen, säger Leif Olsson.