Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Korsnäs varnar för järnvägskris

Snökaoset förra vintern kostade Korsnäs mer än fem miljoner kronor, men den ekonomiska skadan kan ha varit ännu större.

– Det är bara de direkta kostnaderna. Vi kan inte mäta konsekvenserna av brutna kundlöften. Det är där den stora och allvarligaste skadan sker, säger Johan Fahlroth, logistikansvarig på Korsnäs.

I ett längre perspektiv är det inte snöoväder som är det stora bekymret, enligt Johan Fahlroth.

Kapacitetsbristen i järnvägsnätet kan få konsekvenser för Korsnäs som levererar mer än hälften av sina produkter på järnväg.

– Utan ordentliga satsningar på underhåll och ökad spårkapacitet kommer situationen på sikt att bli ohållbar, säger Johan Fahlroth.

2008 slog Korsnäs på stora trumman. Företaget skulle lägga över allt mer av sina transporter på järnväg. Det var inte bara av miljöskäl. Järnvägen var, och är, ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ för en stor del av Korsnäs transporter – om järnvägsvagnarna kommer fram i tid. Det gjorde de inte alltid förra vintern.

Vintern 2009/2010 blev extrem med snöovädret i februari som en höjdpunkt eller snarare lågvattenmärke.

Tre av landets största rangerbangårdar var stängda i veckor.

Korsnäs var ett av de företag som tvingades jaga alla tillgängliga resurser för att lägga över transporterna från järnväg till lastbil.

Några timmars försening är inte hela världen för en godstransport, men när det börjar handla om dagar kan det bli kritiskt och påverka en hel leveranskedja.

Johan Fahlroth uppskattar att ett dygns försening kan innebär produktionsstörningar för cirka 40 procent av Korsnäs kunder.

Några kunder har egna lager, men många förlitar sig på att leveranserna från företag som Korsnäs kommer som planerat.

– Det gäller att vi kan hålla det vi har lovat. Vi kan göra världens bästa vätskekartong, men den får inte sitt rätta värde förrän den når kunden i rätt tid. Vi måste vara extremt effektiva och pålitliga, säger Johan Fahlroth.

Snöovädren den här vintern har också tvingat Korsnäs att lägga om till biltransporter i mycket högre grad än de vill. December månads störningar ger fortfarande eftersläpningseffekter. Ändå tycker Johan Fahlroth att det fungerade bättre den här vintern.

– Det är självklart att det blir problem under några dagar med extrema väderförhållanden. Vi inser att vi kommer att få sådana störningar och det måste vi kunna hantera. Men jag är inte säker på att de har gjort sin hemläxa helt och hållet.

Därför håller han också öppet för att Korsnäs kan ompröva sin strategi.

– Vi kommer att fortsätta med järnväg men det är inte säkert att vi kommer att ha samma fördelning som i dag. Det värsta vore om vi av pålitlighetsskäl tvingas lägga ännu mer på lastbil.

Den ökade järnvägstrafiken, både gods- och passagerartrafik, har gjort järnvägsalternativet mer sårbart. Marginalerna i systemet har minskat.

– Vi är oroliga för att järnvägsinfrastrukturen inte räcker till. Grundproblemet är att trafikmängden har ökat. Jag och alla andra hävdar att det har satsats för lite under ett antal år.

Johan Fahlroth och många med honom anser att godstransporternas ekonomiska värde underskattas, också i de officiella kalkyler som beslutsfattarna grundar sina beslut på.

Vintern 2009/2010 stod godstransporterna för 72 procent av förseningstimmarna. Men det ekonomiska bortfallet värderades bara till sju procent i de officiella samhällsekonomiska kalkylerna.

Att den kalkylen måste vara fel påpekar också utredaren Per Unckel, som fick uppdraget att utreda konsekvenserna av snökaoset förra vintern.

– Det förklarar varför investeringarna är eftersatta. Godset värderas oproportionerligt lågt, säger Johan Fahlroth.

Redan på 90-talet var Johan Fahlroth med och propagerade för att sträckan Mjölby-Hallsberg skulle byggas ut för att öka kapaciteten, ett önskemål från en rad industrier som var beroende av goda järnvägstransporter. Enligt den nuvarande järnvägsplanen ska den sträckan byggas ut 2021

– Sverige är ett av de länder i Europa som satsar absolut minst på järnvägen. Det är lite märkligt.