Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Chefredaktören: Olycksbilder upprör – det här bör alla tänka på

Ni är gamar som gottar er i andras olycka!
Det är kritik vi ibland får när vi skriver om, fotar och filmar pågående bränder eller trafikolyckor. De berörda blir ibland upprörda.

Annons

Samtidigt – dessa nyheter är de mest lästa hos oss. Törsten efter information är som störst när braskande, omskakande händelser händer i våra lokalsamhällen. Och då är det vår uppgift att rapportera, skildra och granska. Där är bilder, både foton och video, viktiga. Detta för att visa omfattningen, ge en rättvisande bild av det som hänt eller pågår och göra händelser begripliga för er som läser oss.

Att exempelvis se rörliga bilder från ett helt övertänt hus gör den händelsen mer begriplig för er än vad en text kan göra. Och får ni se en bild på en helt ihopknycklad bil så blir det mer greppbart hur kraftig en olycka var.

Samtidigt så är bilderna det som inblandade och berörda oftast vänder sig emot.

Därför måste vi närma oss dessa händelser med förnuft och vi måste ta stor hänsyn. Enkelt brukar vi säga att vi i första hand är människor, därför ska vi inte vara för påträngande. Vi ska vara försiktiga med detaljer i tidigt skede och vi ska absolut inte hindra räddningsarbetet. Det viktigaste på plats är att säkra bilder, sen vad som publiceras – det avgörs i nästa steg.

Jag åker runt i länet rätt mycket. Bland annat därför brukar jag ganska ofta också få agera fotograf vid bilolyckor jag har närmast till.

Två gånger det senaste året har jag blivit utsatt för försök att hindra fotograferandet. Det är i sig olyckligt och bygger på okunskap. En gång stod jag 100 meter ifrån en frontalkrock då en person från räddningstjänsten använde sin kropp som skydd. ”Här får du inte fota”, sa han och flyttade sig medvetet när även jag flyttade mig. Det skedde i Västernorrland ska sägas, och vi löste situationen efter en stund.

Senast var det en person från räddningstjänsten som kom fram till mig och sa nåt i stil med: ”Det här är en olycksplats, här får du inte vara”.

Visst, jag var väldigt ledigt klädd och fotade med mobilen. Men jag befann mig 30 meter ifrån en mindre olycka och jag väntade ur ett pressetiskt hänseende tills olycksbilens förare var ur bild innan jag fotade.

Och förresten, hur jag var klädd eller vem jag är ska inte spela någon roll. Så länge man inte hindrar eller stör och respekterar eventuella avspärrningar så är det fritt fram att fota på allmän plats för alla.

Den kunskapen tycker jag är viktigt att alla har. Och de allra, allra flesta gånger har blåljuspersonalen den förståelsen för vårt jobb – bara vi följer våra egna ledord.

Ibland uppmanar vi er läsare att bidra med bilder. Fortsätt gärna med det, men kom då ihåg vad vi uppmanar alla att tänka på:

Hindra aldrig räddningsarbetet, var inte i vägen och visa hänsyn. Och viktigast av allt: Var en medmänniska.

Med det i bakhuvudet kommer man långt.

Annons