Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allas vår Palladio

/
  • Villa Rotonda. Huset demonstrerar en sinrik systematik från det enkla till det sammansatta. Hit  reste Goethe 1786. Men också arkitekturstudenterna vid KTH 1963 under Peter Celsings ledning. Huset är numera ett världsarv.

Annons

Hur kommer det sig att sonen till en enkel mjölnare, Andrea di Pietro della Gondola, fick ett sådant enormt inflytande på västvärldens arkitektur? Fredagen den 28 november var det ett stort 500-årskalas på det vackra Italienska kulturinstitutet i Stockholm och en rad föreläsningar hölls för att besvara frågan. Men frågan diskuteras världen över.

Andrea föddes i Padua den 30 november 1508 och dog 1580. Han är känd under sitt yrkesnamn Palladio. Sitt stridsnamn fick han efter staden Athens beskyddare, gudinnan Pallas Athena. Han var då 32 år och hade gjort en enorm klassresa. Andrea arbetade först som lärling till en skulptör och blev därmed invigd i stenhuggeriets grunder.

Som stenhuggare fick Andrea arbeta med att bygga om en stor villa åt författaren Giangiorgio Trissino. Denne hade startat en akademi i sin villa och bjöd in den unge hantverkaren. Vid denna tid hade man återupptäckt romaren Vitruvius texter: Tio böcker om arkitekturen. Andrea fick uppdrag att illustrera texterna eftersom han var duktig på att rita.

Hans välgörare tog med honom till Rom där Andrea stannade ett år för att studera antikens arkitektur och romerska ruiner genom noggranna uppmätningar. Andrea beundrade templen byggda för de gamla gudarna, speciellt Pantheon, och såg dess harmoniska proportioner.

Efter hemkomsten började han bygga villor i städerna runt Vicenza med omgivningar och började systematisera de principer han upptäckt i Vitruvius bok och sina uppmätningar. Han illustrerade byggnadens grundläggning och hur murar och väggar skulle byggas upp från enskilda element, hur fasader och hela byggnader borde se ut utgående från vissa mått hämtade från människans kropp.

Många ser framför sig Leonardo da Vincis människa inskriven i en cirkel och kvadrat (Den så kallade Vitruviusmannen)! Andrea utarbetade ritningar på ideala proportioner för både villan på landet och templet, teatern, gator, broar i staden. Med sin gedigna praktiska erfarenhet och stora förtrogenhet med hellenistiska och romerska förebilder publicerade Andrea 1570 sin egen bok: Fyra böcker om arkitektur. (”I quattro libri dell’architettura”)

Han formulerade här en renässansarkitekturens kanon med konkreta illustrationer som spritt sig långt utanför västvärlden. Många talar om honom som en motsvarighet till musikens J S Bach. Båda var kreativa genier.

Känd är Andrea för byggandet av Villa Rotonda (egentligen Villa Capra) med fyra framsidor. Numera världsarv. Generationer har vallfärdat till den och de många villorna i Vicenzatrakten.

Den särskilda stil som han gav upphov till i Holland, England och USA kallas palladianism. Vita huset i USA är ett exempel. (Thomas Jefferson.) Han fick många beundrare i Europa och i vårt land.

Palladio erbjuder en källa att ösa ur – märkligt nog – för alla generationer. Även moderna arkitekter plockar motiv från hans bokverk och uppförda hus ibland utan att vilja tillstå källan. Det går bland annat en rolig historia om Ralph Erskine hur han förhöll sig till Palladio. Han svarade kort: Nej fy fan!

I Sverige kan man se Palladios påverkan hos arkitekterna Jean de la Vallé (Riddarhuset) och Nicodemus Tessin ( Stockholms slott) som verkade under 1600-talet. Vid slutet av 1700- talet använde arkitekten Olof Tempelman Palladios formspråk.

På landsbygden kan vi se många svenska herrgårdar med Palladios formspråk. I vår stad kan vi se på dagens ombyggda slott och Adelcrantz rådhus före branden.

Själv minns jag hur min lärare i arkitektur, Peter Celsing, på en studieresa till Italien 1963 visade hur Villa Rotunda hade inspirerat honom i hans utformning av både Filmhuset, Vällingby kyrka och Kulturhuset i Stockholm. Det var en iakttagelse som jag då inte tyckte var självklar men jag förstod då att Celsings inspiration var indirekt och kunde översättas som i en dialog med den store föregångaren och översatt till vår tid med helt andra byggnadsmaterial. En valfrändskap över 500 år.

Gösta Carlestam

Foto Gösta Carlestam.

Mer läsning

Annons