Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Björk gör upp med ekonomismen

/
  • Det är 16 år sedan Nina Björks feministiska klassiker ”Under det rosa täcket” kom. Nu skärskådar hon vårt ekonomiska system – men ser inte hur ett systemskifte skulle kunna ske. ”Min uppgift är att klargöra vad det här systemet kräver av oss, det är nödvändigt att börja ifrågasätta.”

Annons

Med avstamp i Disneys löften om infriade drömmar tar sig Nina Björk åter an de stora frågorna. Reklam, politik och livspussel – allt bygger på konsumtion. Ett ljus i tunneln ser hon: våra drömmar, som handlar om gemenskap.

Allt är möjligt, sjunger Disneys prinsessor, drömmen kan bli verklighet. Problemet är, menar Nina Björk, att det bara handlar om en sorts drömmar - individens. De kollektiva drömmarna är inte längre värda något, säger hon:

– Ingen förälder säger till sitt barn att det är dumt att drömma om att bli programledare eller fotbollsproffs. Samtidigt har sex timmars arbetsdag blivit en flummig, orealistisk utopi. Det var ur mina funderingar på den diskrepansen som den här boken föddes.

”Lyckliga i alla sina dagar” heter Nina Björks filosofiska debattbok, en uppgörelse med dagens rådande ekonomiska system. Det har gått 16 år sedan hennes genombrott med ”Under det rosa täcket”, numera en feministisk klassiker. I dag känns den närmast försiktig jämfört med tankarna i den nya boken, där hon i slutändan är ute efter ett totalt systemskifte.

– Man kanske inte måste läsa den så radikalt. Men visst är ett ekonomiskt system svårare ändra än en könsuppfattning inom ett system.

Feminismen har i dag kommit ganska långt, menar hon, ”typiskt bara att det visade sig att vi alla skulle leva som män”. Nu vill hon visa på mekanismerna bakom samhällsstrukturen; konsumtionen som har blivit en plikt, ett måste för att hålla det ekonomiska samhället på fötter.

För fem år sedan skrev hon i en krönika om sitt beslut att inte ge efter för sin önskan att renovera köket, hon såg det som en politisk handling. Men lätt är det inte. Ett barnprogram som ”Fixa rummet” är fyllt av skaparglädje, hemmafix med minimal budget. Likväl ser barnen med ”den andra blicken” på sina egna rum efteråt, menar Nina Björk.

– Det är ett roligt program, men propagandan är så tydlig. Här ska en ny samhällsmedborgare fostras, missnöjd, med en ständig strävan efter något annat.

– Det är svårt att ha furumöbler från sjuttiotalet och inte se att det är fel, till och med om man tycker att furu är det finaste som finns. Den blicken vi ser på våra hem med, den är inte något vi väljer.

I ”Lyckliga i alla sina dagar” beskrivs valrörelsen 2010 som ett kritiskt ögonblick, farväl till den politiska människan, dödsstöten för begrepp som solidaritet och kollektiv.

– Partierna frågade inte vilken värld jag ville leva i, hur samhället skulle se ut. I stället fick vi fylla i studielån, bostadslån, lön och bidrag i olika kolumner, och sedan se vilket parti som var bäst för oss, säger Nina Björk.

I sin bok går hon hårt åt Mona Sahlins avskedstal efter samma val, och där finns också en upp- görelse med livsstilstidningen Mama, som hon ser som det mest uppenbara exemplet på att det förr ganska fredade föräldraskapet har blivit en konsumtionsvara.

– De uppfattar sig själva som peppande och tillåtande, men jag tycker de är uppfostrande när de talar om för oss vad föräldraskapet går ut på: glamour, spa och ljuvliga sneakers i ministorlekar. De talar hela tiden om att peppa, peppa. Ser ni inte att ni sänker oss?

På samma sätt ser Nina Björk våra personliga relationer förminskas till transaktioner. I såväl äktenskap som vänskapsförhållanden ska vi räkna ut hur mycket vi får jämfört med vad vi ger, och energitjuvar lär vi oss att passa oss för.

Ändå är det våra drömmar och vår längtan som ingjuter hopp. När hon skrev kapitlet om reklam, och tittade på olika Disneyfilmer, blev hon uppriktigt glad. En annons säljer inte ett bord rakt upp och ner, utan en dröm om långa middagar i goda vänners lag.

– Herregud – de vet ju vad vi vill ha och det är något fint. Vi vill ha varandra, gemenskap och kärlek, en större mening.

Elin Viksten/TT Spektra

Mer läsning

Annons