Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bengt Lindroos – geniet!

Annons

Bengt Lindroos, född 1918, är en känd profil i det byggande och kulturintresserade Sverige. Han är fortfarande fullt verksam och har ritat i mer än 70 år.

Det startade i Örebro, där han som 17-åring började arbeta åt byggmästare Bengtsson.

Den storväxta ynglingens begåvning blev snart uppmärksammad och efter en sejour på stadsarkitektkontoret i Örebro, fick han 1941 arbete vid Sven Markelius arkitektbyrå i Stockholm.

Året efter blev han antagen till KTH:s arkitektutbildning, där han studerade i tre år. Samtidigt med studierna arbetade han deltid hos Markelius.

När det blev dags för slutexamen hade inte Lindroos tid. Djupt engagerad i sitt arbete, med flera rullande projekt samt bröllop med Gunvor, den stora kärleken, kom emellan.

Lindroos är ständigt modern och Ola Andersson, som skrivit förordet, anser att Lindroos arkitektur efter andra världskriget, inte bara legat i framkant på den internationella utvecklingen, utan också förebådat och rent av hjälpt till att förlösa densamma.

Som exempel anförs inredningen i ECO-SOC salen i FN högkvarteret i New York 1950, där Lindroos, som anställd hos Markelius, banade väg för den kommande betongbrutalismen.

Eller den svenska paviljongen vid världsutställningen i Sevillia 1992, där Lindroos framsynta förslag, låg helt i linje med de internationella strömningarna.

Där hade Svensk arkitektur kunnat hamna på kartan om inte hans tävlingsförslag spolats av en ängslig jury.

Kaknästornet, som Bengt Lindroos är mest känd för, har trots sin geniala utformning fått ta mycket stryk. Hur skulle ett alternativt radio/TV- torn ha sett ut då, rödmålat med vita knutar, eller? Det måste ju fungera och betongen rätt formad och placerad på rätt ställe, är ett fantastiskt byggmaterial.

Våra gamla timrade bondbyar, kanske det vackraste som någonsin byggts i Norden, var också gråa, som betongen. Kaknästornets form, fyrkanten, valdes för att erhålla ett vackert och livfullt skuggspel.

Ett cirkelformat, alla radiotorn i Europa var runda vid den här tiden, skulle ha givit en mesig skuggverkan och varken signalerat kraft eller framtidstro.

Miljonprogrammet, där arkitektens roll blev den fattiga kusinen från landet och Gunnar Sträng (sossefinansminister) myndigt förklarade, att arkitekter var en onödig kostnad och mest ett hinder på vägen mot lyckans land, höll sig Lindroos utanför.

Han och några andra arkitekter vände sig istället till Gud och började rita kyrkor. Där kunde man fortfarande hävda att kyrkans rum är tidlöst och där gick det inte att förbilliga och kompromissa på samma sätt som i det politiska byggandet. (Även Peter Celsing och Carl Nyrén höll sig undan miljonprogramträsket).

Det stora genombrottet för Lindroos kom också med Söderledskyrkan i Farsta, som han ritade tillsammans med Hans Borgström. Här syns den urkraft Lindroos står för och även de rektanglar och kvadrater som hans arkitektoniska gärning vilar på.

Lindroos är också en skicklig illustratör och sen tonåren har han gjort omslag på tidskrifter, telefonkataloger och böcker. Han har även formgivit medaljongen till Kaspar Salinpriset, målat tavlor och tecknat.

Kaspar Salinpriset fick han själv 1986 för sitt berömvärda arbete i kvarteret Drottningen på gamla Söder i Stockholm.

Här gällde det att anpassa husen på små och konstigt formade tomter med nivåskillnader, samtidigt som hänsyn måste tas till den omkringliggande äldre bebyggelsen.

Med orädd elegans löste han upp alla knutar och erhöll även diplom från Europa Nostra och Svenska Byggnadsvårdsföreningen samt Bengt Malmstens pris för god stadsplanekonst. (Ta en tur, husen ligger på Glasbruksgatan 36-42).

Lindroos är planlösningarnas oslagbara mästare. Han kan skapa fungerande lägenheter i de hopplösaste av byggnader.

Den öppna planen visade Lindroos upp redan i början av 1970-talet, men byggregler och mentala spärrar lade hinder i vägen. Och nu för tiden är det öppna planlösningar som gäller!

För några år sen började Lindroos rita villor för Norrpada, ett företag som vill tillverka prefabricera villor med hög arkitektonisk kvalitet. Rektangeln och fyrkanten är med även här och planlösningarna är mer än bra.

Ett av dessa ”kataloghus” uppfördes i Vellinge, Ljunghusen 2007 och ett annat i Saltsjö-Boo samma år. Lindroos fyller 91 i år och är nu inne på sitt åttonde decennium som ritare och arkitekt.

När han nu ger ut en bok över sitt yrkesverksamma liv, innebär det inte på något vis, att han sätter punkt. Förutom att rita åt Norrpada, nu för den ryska marknaden, håller han på med en ny bok om skorstenar och stuprör.

Jag lyfter på hatten.

Kjell Hertzman

Mer läsning

Annons