Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En massa, massa namn

Handlingen, eller snarare den kronologiska och okritiska återgivningen av bonniersk verksamhet, i Björn Vingårds roman ”Drömfabriken” utspelar sig från mitten av 60-talet till motten av 70-talet.

Annons

Det handlar om veckotidningar och för sju sådana har författaren varit chefredaktör. Det är knappast någon handling i romanen. Sidorna fylls till största delen med namn på kändisar och mediefolk som alla deltagit i produktion av flykt från vardagen. Det som möjligen får läsaren att tänka roman är huvudpersonen: Astolf Erikxson. Vingård har lånat namnet från Pär Rådströms roman ”Ärans portar” (Norstedts, 1954) och visst handlar båda böckerna om tidningsvärlden, men där Rådström mycket underhållande och med mild ironi och friskt språk beskriver femtiotalets stämningar, rabblar Vingård upplagesiffror och namn på nya chefredaktörer.

Inte ens den inledande berättelsen om när Vingård blott tjugotvåårig får uppdraget som road manager för The Rolling Stones griper tag.

Bengt Söderhäll

Mer läsning

Annons