Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En ödmjukt stor plan

/

Allt som iakttas påverkas av iakttagaren. Viktor Björklund läser kvantfysik och inser att inte ens det förflutna är konstant.

Annons

Nej, ”Den stora planen” ger inget slutgiltigt svar på vare sig universums uppkomst eller meningen med livet. Men den ger en relativt lättillgänglig och i högsta grad läsvärd beskrivning av var vetenskapen står i dag.

Med vetenskap menas mer bestämt kvantfysiken. Strängteorin har de flesta hört talas om vid det här laget.

Den innebär ungefär att universums minsta partiklar är vibrerande snören eller strängar i stället för, som man tidigare antog, punkter och förutsätter att det finns tio dimensioner i verkligheten till skillnad mot den klassiska fysikens tre. Hawking och Mlodinow presenterar här M-teorin, som är en utveckling av strängteorin. I denna finns såväl strängar som punkter och membran – och elva dimensioner.

Just det faktum att det finns så många dimensioner möjliggör för en av kvantfysikens mer svårgripbara hypoteser, nämligen att det inte bara finns ett utan otaliga universum. Man talar om multiversum. Och även om det krävs mycket speciella omständigheter, som inte får rubbas med ens en decimal, ger detta utrymme för antaganden om liv som liknar det på jorden.

Fast mer intressant än att det skulle finnas världar liknande vår, är vad denna möjlighet gör för förståelsen av den här världen. En aspekt av kvantfysiken är obestämbarheten. Det går inte att säga att något är helt sant. Man kan komma väldigt nära, men inte mer. Bättre då att tala om sannolikhet. T ex kan vi av erfarenhet säga att när vi gör en viss sak så blir utfallet ”alltid” på ett sätt. Men även om det skulle bli så i hela vårt liv finns ändå en möjlighet att det blir på ett annat sätt.

Släkt med denna aspekt är den om att det som iakttas alltid påverkas av iakttagaren, utan undantag. Hawking och Mlodinow drar detta så långt att det blir till ett påstående om att inte ens det förflutna är konstant utan i ständig förändring! Den värld vi upplever och det vi upplevt är därmed en illusion, åtminstone om vi tänker oss det som gällande för alla och i alla tider.

För den som inte tänkt lösa universums gåta kan ”Den stora planen” ändå leda till en viss ödmjukhet. Vår syn på saker och ting kan behöva kompletteras. Både forskare och vanliga dödliga måste hålla sina antaganden och slutsatser med öppen hand, vara beredda att i varje sekund släppa det som tas för givet.

Kanske mänsklighetens utveckling rent av beror på hur mycket snabbare vi kan bli på att göra oss av med det förutfattade, med andra ord hur mycket öppnare vi kan bli inför tillvaron och våra medvarelser. Den möjligheten står varken att finna i ett instabilt förflutet eller en osäker framtid, utan i full medvetenhet om här och nu.

Viktor Björklund

Mer läsning

Annons