Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En stor läsupplevelse

/

Martha Bonn ger sig ut på ett läsäventyr utöver det vanliga.

Annons

Hon kommer som en stormvind och sveper med sig läsaren på en hisnande färd. Det är bara att följa hennes takt och rytm. Hon släpper inte taget förrän boken är slut, efter 459 sidor. Monika Fagerholms nya roman ”Lola uppochner” är ett läsäventyr utöver det vanliga. Hon tränger in i mänskligt psyke, själens smärta; förmedlar tankar och inre monologer suggestivt och närvarande.

Romanen, eller snarare thrillern, utspelar sig i den fiktiva småstaden Flatnäs vid Finlands sydkust där alla känner alla. Året är 1994, och ungefär samtidigt som Estonia förliser inte långt därifrån hittas en ung man ihjälslagen i en sandgrop. Vem är den skyldige? Ryktena går och misstankarna riktas åt olika håll. Det slutar med att mordgåtan förblir olöst under många år.

Det är den 17-åriga Jana Morton som upptäcker den döde Flemming Pettersson. Händelsen blir en känslomässig katastrof för henne (och flera andra). En rädsla utan slut.

När hon 17 år senare återvänder till Flatnäs för att delta i en höstfest med gamla vänner har hon en upplösning i sikte. En sista uppgörelse? Ett slut på rädslan?

Ett myller av människor i olika åldrar och samhällsklasser, fast bosatta och sommargäster, befolkar Monika Fagerholms roman. De har olika beröringspunkter och deras vägar korsas mer eller mindre ofta, men ovanligt många var i rörelse under mordnatten.

Oavsett tidigare relationer till den döde Flemming blir mordet ett gemensamt trauma för invånarna i Flatnäs. Ondskan har kommit upp till ytan i den till synes trygga idyllen: ”Man vet inte allt om alla”. Starka band av lojalitet kan hindra att hemligheter avslöjas. Till och med mord.

Som läsare är jag tacksam för den så kallade rollista där de personer som har störst betydelse för handlingen har fått en kort presentation. Det är inte bara en gång jag bläddrar tillbaka.

Ofta hör man att Monika Fagerholms romaner skulle vara svåra, som ”Den amerikanska flickan” och ”Glitterscenen”. I mitt tycke är i så fall ”Lola uppochner” betydligt mer lättillgänglig.

Hon verkar också ha varit vid bästa skämtlynne när hon skapade sitt Flatnäs med de fina villorna i Skitviken. En av dess invånare är Chloe Pettersson, född Brakhage, en annan, den världsberömde dokumentärfilmsregissörens fru Ramona Tallqvist, matte till mopsen Gloria, som grannens namnlösa ”sjujävladers sjukilos orangefärgade kissekatt” försöker skrämma livet ur.

Titeln på boken kräver kanske också en förklaring. ”Lola uppochner” är namnet på en gammal, sliten trasdocka, som figurerar i handlingen från början till slut. Det är hon som i sitt inre bär alla hemligheter, och det är hon som kan avslöja dem.

Som sagt, man kan inte annat än bli tagen av Monika Fagerholms berättande, hennes rasande tempo, hennes stilistiska säkerhet och hennes insikt i mänsklig komplexitet och sårbarhet.

Det är bara att gratulera henne till en av årets stora läsupplevelser.

Martha Bonn

Mer läsning

Annons