Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett liv i svett, skit och sperma

/

Vad är värst? Att hora eller att hata sin far?

Ebba Pettersson har läst en bok som är hoppfull, trots allt.

Annons

”Vad är värst, Allah, att hora eller hata sin pappa? Säg inte båda delarna är du snäll, jag pallar inte det i dag.”

”Sånt jag berättar för Allah” är berättelsen om en herdeflicka i norra Afrika med helt egna tankar om Allah, synd och att vara kvinna. Jbara talar ilsket och våldsamt om livet, familjen och torskar. Hon säljer sin kropp för att få dricka favorityoghurten, blir gravid och tvingas resa hemifrån med en upphittad amerikansk resväska som bagage. Barnet lämnar hon till vildhundarna, varefter hon kan påbörja en riskabel kamp för ett bättre liv.

Jbara växer upp i djup, skitig misär och berättar om allt äckel med stor detaljrikedom. Det är rövar, svett, skit, matrester och sperma i en enda röra. Först upplever jag det som tråkigt effektsökeri, men äcklet har poänger. Det känns ärligt, ett effektivt sätt att förklara misären för en västerländsk läsare. Dessutom är det uppfriskande att läsa om en ung tjej som luktar väldigt illa och ändå är vacker. Sånt jag berättar för Allah har nämligen två sidor: en som skildring av svårigheter i arabvärlden och en som utvecklingsroman, där läsaren får följa Jbaras känslomässiga mognad.

Vid ett tillfälle riktar sig Jbara direkt till läsarna och berättar hur hon tycker att väst borde hantera hennes värld. Hon talar då inte om sin egen bakgrund, utan om ungdomar i staden. Dessa ungdomars liv påminner mycket lite om Jbaras, varför hon blir en utomstående och okunnig betraktare. Det är synd. En slagkraftig poäng skulle passa bra i Jbaras monolog, men Azzeddine missar målet och bjuder istället på lösryckt argumentation.

Det jag gillar mest är att romanen, trots Jbaras ensamhet och elände, är full av hopp. Hoppet finns i hennes samtal med Allah. De är bokens vackraste stycken och vittnar om en resonerande relation, där Jbara kan hämta kraft och vara bra som hon är. Allah är hennes enda vän, samtidigt som hon kämpar med att förstå varför han gör så hemska saker mot henne.

Denna styrka i ensamheten stannar kvar hos mig och inspirerar.

Ebba Pettersson

Mer läsning

Annons