Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vacker mystik och brutal politik i Iran

/

”Dagbok i kilskrift” har väntat länge på sin svenska översättning. Curt Bladh har läst en på samma gång intim och brutal iransk roman.

Annons

Kader Abdolah – pseudonym för Hossein Sadjadi Ghaemmaghami Farahani – är en iransk exilförfattare som bytte land till Holland och sedan språk till nederländska.

I Iran tillhörde han vänsterrörelsen, först under shahen, sedan ayatollorna; till sist var det de som tvingade honom i landsflykt.

Hans eget öde finns som röd tråd och intrig i det som blev hans genombrottsbok, ”Dagbok i kilskrift”, efter ett decennium nu i svensk översättning.

Men romanens egentliga berättelse skildrar förhållandet mellan den dövstumme Agha Akbar och hans son Isamael, han som likt Abdolah tvingas i landsflykt.

Platsen är en by i Saffransberget, nära Irans gräns mot Sovjetunionen. Där finns en helig källa som en shah, far till den siste shahen, lät mura igen som en del i moderniseringen av landet. Där finns också i en grotta en inristning i kilskrift från den förste shahens tid. Inskriften inspirerar Agha Akbar att börja föra dagbok i kilskrift; det är när sonen Ismael finner denna dagbok hans roman om fadern börjar.

Så har berättelsen sitt ursprung i historia och myter men rör sig fram till en mycket närvarande samtid. Det är något av Abdolahs litterära särart och stil: Att låta myterna och legenderna bilda bakgrund till en nästan torrt realistisk verklighetsskildring. Hans romaner har drag av österländsk mystik men är samtidigt traditionellt naturalistiska.

Berättelsen i ”Dagbok i kilskrift” rör sig länge i ett slags Tusen och en natt-värld, med sällsamma legender, gudomliga ting. Men också i en noga berättad skildring av livet i byn, Agha Akbars arbete som mattlagare, hans liv som både döv och stum, en aktad särling i byn.

Från den världen vidgar Abdolah perspektivet, främst historiskt. Han berättar hur den mäktige och brutale shahen Riza Kahn lät bygga en järnväg över Saffransberget. Bokstavligen med handkraft: Traktens unga män jagades ut för att med hammare knacka sönder berget för järnvägens skull.

Mot det kungliga väldet växer med tiden motståndet. Den unge Ismael som får åka till universitetet i Teheran fångas upp av vänsterrörelsen och förfärar sin far med att fördöma shahen och allt som har med den kungliga makten att göra. Men inget blir bättre när shahen väl störtats; det kungliga förtrycket förbyts till det islamistiska. Ismaels lilla syster Gulleklocka fängslas och försvinner, själv går han i exil, via Berlin hamnar han i Holland. Med något som liknar ett leende berättar Abdolah om den holländska kungafamiljen, så olik den iranska han bekämpat.

Så blir hans roman både en intimt vacker skildring av kärleken mellan en far och hans son och en på samma gång personlig och närmast dokumentär berättelse om Irans senaste historia, från despotisk monarki till lika despotisk, brutal och inhuman teokrati.

Curt Bladh

Mer läsning

Annons