Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Bortförklaringarna håller inte"

/
  • Drottningen borde reda ut sin släkts nazistiska förflutna, men det budskap Jens Stoltenberg formulerat så oerhört väl de senaste dagarna borde finnas också hos oss varje dag, menar Hans Lindblad

Ett politiskt-etiskt förhållningssätt måste utgå från FN-deklarationen om allas rätt till liv och frihet, skriver Hans Lindblad. Han menar att terrordåden stämmer till eftertanke – för den svenska skolan, riksdagen och för Hennes Majestät Drottningen.

Annons

Terrorattackerna i Norge kan inte annat än förstärka insikten att värnet av människovärdet och därmed demokratin måste vara ett kategoriskt imperativ för oss alla.

Det budskap Jens Stoltenberg formulerat så oerhört väl de senaste dagarna borde finnas också hos oss varje dag.

Historikern Alf W Johansson skrev i sin bok ”Den nazistiska utmaningen” (1982) följande om efterkrigstiden: ”Nazismen kom helt enkelt att i sitt fall dra med sig de krafter man skulle kunna kalla traditionalistiska. En förskjutning uppstod i hela det ideologiska klimatet. Motstånd mot liberalism och modernism på såväl det politiska, kulturella som det etiska området blev en omöjlighet. Det är först under de allra senaste åren som man kan märka att det ideologiska konsensus som uppstod efter kriget till följd av nazismens nederlag håller på att luckras upp”.

Nu nära 30 år senare förkunnas rasism åter öppet, och i nästan alla parlament i Europa finns numera högerextrema partier. Genomgående finns i dessa grupper ett sammanhängande åsiktspaket av kristendom, nationalism, antisemitism, fobi mot islam, homofobi, stark ovilja mot feminism, olust inför demokrati och modernism i kultur och filosofi, anti-EU, anti-FN, motstånd mot invandring och bistånd. Vi känner igen det mesta också i den kristna högern i USA.

Religionshistorikern Karen Armstrong visar i sin bok ”Kampen om Gud” hur religiös fundamentalism expanderat starkt de senaste årtiondena och att den till sitt innehåll är i stort sett lika hos kristna, judiska och islamska extremister. I huvudsak kan de ses som en reaktion mot demokrati, pluralism och jämställdhet mellan könen. Men extremism finns också i asiatiska religioner.

Också i Sverige verkar en del ställa islamska självmordsbombare mot kristna högerextrema grupper. Rimligare är att se dem som samma andas barn, ett slags ideologiska tvillingrörelser.

Ett politiskt-etiskt förhållningssätt gemensamt för demokrater över hela världen måste utgå från FN-deklarationen om mänskliga rättigheter, alltså allas rätt till liv och frihet.

I Tyskland, till skillnad mot Österrike, har sedan 1970-talet funnits ett seriöst och öppet meningsutbyte om hur nyare generationer ska förhålla sig till nazisttiden.

Det var därför naturligt att en tysk journalist nyligen frågade den svenska kronprinsessan om hennes morfars nazism. Hon gav det förbluffande svaret: ”Jag vet ingenting om detta”. Hennes mor har alltså inte berättat någonting för sina barn. Det är enklare vad gäller nazismen hos kungens mor och morfar, dömd som krigsförbrytare, för där har historiker sedan länge givit information. Drottningen med sin tyska bakgrund bör ge sig tid att närmare svara på frågor om vilket av de förhållningssätt som förts fram i tysk kulturdebatt hon själv ansluter sig till. Hennes hittillsvarande bortförklaringar håller inte.

Nästan alla högerextremister i Sverige och Europa tycks beteckna sig som starkt kristna. Jag har bara talat en enda gång med ett av Sverigedemokraternas affischnamn i Gävle. Jag är inte kyrkohistoriker, men tyckte det lät som en repris av den konservativa ungkyrkorörelse som Manfred Björkquist och andra drev när striden för och mot demokrati stod som hårdast. Tanken om en religiös enhetsstat, där individen inte får avvika, marknadsfördes genom den senare utsorterade psalmen ”Fädernas kyrka”.

Det skadar Sverige att riksdagen hittills fegat i den principiella frågan att religionsfrihet förutsätter att staten blir sekulär, på samma sätt som landsting och kommuner. Alla samfund måste ha rätt att verka på samma villkor. Det mest kulturkonservativa dokument till riksdagen jag läst var Marita Ulvskogs proposition 1995 om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Där fanns en rad häpnadsväckande resonemang och förslag. Propositionen var kemiskt fri från principer, trots att Ulvskog tillhör ett parti som sedan starten sagt sig vara för religionsfrihet. Bland annat infördes en särskild lag om Svenska kyrkan, medan till exempel TCO aldrig skulle godta att riksdagen skulle styra hur organisationens arbete ska bedrivas.

Jag har länge tyckt att det behövs mer undervisning om religion i skolan. Det viktigaste skälet för detta är naturligtvis att ideologiskt våld alltmer tycks bygga på religiös extremism. Den som vill gå med i en kyrka tar väl själv fram behövlig information om just den eller alternativa sekter. Skolan behöver inte hantera trosfrågor, men den bör ge generell kunskap om hur människor genom historien skapat otaliga religioner och kanske också varför. Den ur samhällsperspektiv viktigaste erfarenheten är att religion blir farlig när den används för maktutövning, i stor skala eller mot enstaka personer.

Jag kan hålla med om att skolan bör behandla religioner i Sverige något mer utförligt. Det är omöjligt att undervisa om antisemitism utan att ta upp dess kristna rötter, inte minst genom Luther. Budskapet att mannen är guds avbild medan kvinnan står för synden fick stora konsekvenser. Massmord på kvinnor (kallade häxor) och trakasserier mot kvinnliga präster var bara toppen av ett isberg.

De kyrkomän i Sverige som tydligt stod upp mot nazismen var så få att det är lätt att ange deras namn, medan pronazistiska präster var mångdubbelt vanligare, inklusive ärkebiskop Eidem som var ordförande i en tysk naziststiftelse och höll ett vidrigt radiotal vid andra världskrigets utbrott. Det är viktigt att ta upp väckelserörelserna som, liksom en inomkyrklig liberal opposition, fanns bland de krafter som verkade för frihet, demokrati och humanism.

Jag har sett inlägg om att högerextremister inte står för ”riktig” kristendom. Det är nonsens eftersom kristendom i över tusen år tolkats på de mest skilda sätt och ofta använts för att legitimera förtryck och terror. (Svenska kyrkan inrättades av tyrannen Gustav Vasa, för att hålla nere folket.)

Men saken borde vara enkel för kristna som ställer upp bakom mänskliga rättigheter som en global plattform. Det är bara att med hjärtat säga: ”Jag ställer upp för FN-deklarationen, och i de fall den strider mot avsnitt i bibeln bortser jag från den senare.”

Hans Lindblad

Mer läsning

Annons