Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Detalj-Jerker och Synopsis-Håkan

/
  • Det började med långa samtal under nattliga tågresor i Östeuropa och landade i en trilogi kriminalromaner. På onsdag kommer Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquists andra roman.
  • Radarparet        Eriksson-Axlander Sundquists  nya roman : ”Hungerelden”

Annons

Nej, rubriken är inget försök att skoja till det. Det är så de själva beskriver sig på www.krakflickan.se. Och av den beskrivningen går det att utläsa att de har rätt olika sätt att arbeta. Men resultatet blir bra, faktiskt väldigt bra.

För er som tycker er känna igen dem kan vi tala om att Jerker Eriksson är född och uppvuxen i Gävle (jobbade på Petter & Lottas från det han var 16 år). Håkan Axlander Sundquist är född i Linköping och uppvuxen i Falun, Stockholm och Gävle.

De kände varandra lite så där, ”träffades på fester och så” redan när de bodde i Gävle. I mitten av 1990-talet flyttade de till Stockholm och det var där de verkligen lärde känna varandra.

Det gemensamma intresset för musik, konst och litteratur blev grunden. De började arbeta tillsammans, Jerker som producent och mecenat (!) för Håkans elektropunkband iloveyoubaby.

Under långa tågresor vid turnéer genom Östeuropa satt de och fabulerade, diktade och berättade för varandra. De insåg att de hade något att berätta.

Resultatet blev en diger lunta som förlaget raskt kortade ner till strax under 400 sidor. Det är den som är ”Kråkflickan”, den första delen av trilogin ”Victoria Bergmans svaghet”. Debuten fick väldigt bra, för att inte säga lysande recensioner när den kom i fjol. Den andra delen, ”Hungerelden”, kommer ut den 25 maj.

När de stötte ihop med Sigge Sigfridsson från Ordupplaget en kväll på krogen för ett par år sedan hade de redan fått avböjande svar från några förlag, och ytterligare ett förlag velade.

– Sigge sa: Jag tar tre böcker om de andra är lika bra som den här, berättar Håkan Axlander Sundquist.

Mötet med förlagsvärlden blev ganska chockartat. Håkan och Jerker beskriver hur redaktörer och lektörer gick igenom och strök och slängde.

– Vårt manus såg helt annorlunda ut när vi kom till förlaget. Men vi var ju noviser och vi måste ju lita på dem som kan, säger Håkan.

Och de lärde sig, manuset till ”Hungerelden” var mycket mer färdigt även om förläggaren Sigge Sigfridsson gick in och strök och ändrade en del..

– Fast vi smög tillbaka en del och det märkte aldrig Sigge, säger Jerker.

Varför blev det en trilogi kriminalromaner?

– Det är själva ramen, att det är en berättelse som förs framåt från A till Ö. Man kan inte fastna utan måste gå vidare. Det är en bra form om man har något viktigt att säga, säger Jerker Eriksson.

– Det mesta i romanerna är hämtat ur en verklighet men det är förstås friserat till fiktion, säger han.

– Det var så det började, vi kom fram till att vi hade något viktigt att säga och vi ville att många skulle läsa. Då är kriminalromanformen bra, säger Jerker.

De jobbar väldigt nära varandra, i perioder reser de bort och sitter bokstavligen bredvid varandra och skriver. Men under den tidiga processen är det mycket mejl där de skickar sina respektive texter mellan sig och läser, kritiserar och stryker.

– Vi blir varandras redaktörer och nu när vi kommer till förlaget har vi gjort väldigt mycket som förlaget gjorde med vårt första manus, säger Jerker.

– Vi har lärt oss att högläsning är väldigt bra. Vi har låtit min flickvän läsa högt ur manuset för oss medan vi sitter och blundar och lyssnar. Då är det lätt att upptäcka när berättelsen inte fungerar, säger Jerker.

När de sitter tillsammans och arbetar har Håkan alltid hög musik på. Han jobbar bäst då. Jerker har en hörselskada och stänger helt enkelt av hörapparaten för han måste ha tyst när han jobbar.

Jag berättar för dem att när jag läste ”Kråkflickan” fick jag samma känsla av svindel, att allt hamnar upp och ner, som när jag läste Dennis Lehanes ”Patient 67” (Shutter Island). Det är alltså två romaner där berättelsen verkligen grundlurar läsaren.

– Det är lustigt att du säger det, för det var precis vad danskarna sa när vi mötte dem. Och ingen av oss hade läst boken eller sett filmen. Fast nu har vi gjort det, berättar Håkan.

Danskarna de talar om finns på filmbolaget Miso Film som har skrivit kontrakt på tre filmer som bygger på trilogin ”Victoria Bergmans svaghet”. De skrev kontrakt strax före jul.

– Danskarna hajade väldigt snabbt, säger Jerker.

Aha, säger jag. Det är därför en del av ”Hungerelden” utspelas i Danmark.

– Nej, när vi skrev hade vi ingen aning om danskarnas intresse. Det roliga är att den danske översättaren bor precis där en del av romanen utspelas, säger Håkan.

Mer läsning

Annons