Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Efter 11 september – svenskhet i fokus

/
  • Skulpturen ”The Sphere” av den tyske konstnären Fritz Koenig, stod mitt på torget, mellan WTC-tornen. Skulpturen  sågs då som en symbol för den fred som en världsomspännande handel ansågs bidra till.”The Sphere” perforerades av brinnande husrester under katastrofen. I dag är den ett stort turistmål, och en av de platser som är vigda till minnet av offren.

Flintastek, deckare och Melodifestivalen. Terrorattackerna den 11 september 2001 vände inte uppochner på svensk kultur. Men under ytan ser forskare ett nytt förhållningssätt till begreppet svenskhet.

Annons

När tioårsdagen av attackerna mot World Trade Center i New York närmar sig rullar tv-bilderna återigen. Flygplanen, de störtande skyskraporna, ett Manhattan täckt av rök. De rörliga dokumenten över terrordåden utgör ett hack i västs medierade tidsflöde. Få samtida händelser markerar på samma sätt gränsen mellan ett före och ett efter. Politik, ekonomi, religion – det är svårt att föreställa sig ett område som inte berörs av attackerna den 11 september 2001. Helt säkert måste en så monumental händelse påverka även kulturen. Det var det i alla fall många som trodde då, direkt efter attackerna. Frågan är om det faktiskt blev så, och hur den påverkan i så fall ser ut.

New York Times Michiko Kakutani, en av världens mest inflytelserika litteraturkritiker, påminner i en färsk krönika om hur journalisten och författaren Roger Rosenblatt hoppades att terrordåden skulle innebära ”slutet för den ironiska epoken”. I samma anda talade den amerikanske historikern Taylor Branch om en möjlig vändpunkt för den ”cyniska generationen”.

I nästa mening konstaterar Michiko Kakutani att ”de hade fel, förstås”. I stället menar hon att gränsen mellan skvaller och nyheter har luckrats upp och pekar på hur deckare fortfarande toppar bästsäljarlistorna och katastroffilmernas regissörer låter New York upp i rök.

Att tala om hur den 11 september påverkat svensk kultur är svårt. Begreppet ”svensk kultur” är kontroversiellt, dels för att det inte riktigt är politiskt korrekt, dels för att det är svårt att veta vad som verkligen avses.

Någon som ägnat mycket tid åt definiera svenskhet är Jonas Frykman, professor i etnologi vid Lunds universitet. Han menar att det är svårt att se att attackerna faktiskt medfört några större förändringar av den svenska kulturen.

– Det vardagliga mönstret har inte påverkats så väldigt mycket. Folk fortsätter att leva sina liv beroende på boende, ålder och ekonomiska förutsättningar, säger han.

Svensken grillar sin flintastek, läser sina deckare, tittar på Melodifestivalen och föredrar amerikanska långfilmer framför franska.

Men under de tio år som förflutit sedan terrorattackerna har intresset för vad som är svenskt ökat. Det menar i alla fall etnologen Karin Högström som forskar vid Stockholms universitet.

– Frågeställningar kring svensk kultur har blivit viktigare. Det har blivit intressant att ringa in det svenska. Vi har en uppsjö av tv-program, med till exempel Fredrik Lindström, som ägnar sig åt det här, säger hon

Karin Högström och Jonas Frykman vill ogärna göra direkta kopplingar mellan den 11 september och konkreta kulturuttryck. Men i allmänna ordalag ser de en förskjutning av förhållandet till svensk kultur som begrepp. Jonas Frykman framhåller termen ”kulturarv” som ett exempel på vurmen för ”svenskhet”. Han ser intresset för kulturarvet som ett i första hand ideologiskt uttryck och påminner om hur ledande Sverigedemokrater dök upp till riksdagens öppnande iförda folkdräkter.

– Den här ideologin har blivit mycket starkare sedan 9/11. Jag kan inte koppla den direkt till 9/11 men jag ser hur det har blivit en självklar del av till exempel kulturarvsturism. Den här turismen räknar man i kronor och ören och det handlar om att uppleva märkvärdigheter från förr – från Silladagen i Simrishamn till midsommarfirande i Dalarna.

Frykman menar att terrorattackerna i USA inträffar i en tid då många svenskar börjat leta efter vad som är kännetecknande för den egna nationella identiteten. Här blir den monumentala händelsen bara en liten del i ett större mönster.

Ombedda att diskutera terrordådens påverkan på svensk kultur tar båda forskarna snabbt upp islam. De menar att om svensken tidigare sett sig själv som nollvärdet, måttstocken mot vilken resten av världen kan mätas, blev det efter den 11 september aktuellt att definiera svenskhet i kontrast mot andra kulturer.

– Tidigare såg sig svensken sig som någon form av världslikare för hur ett rationellt folk ska leva. 9/11 har i någon mån fått oss att bli mer kulturellt medvetna. Vi fick en bättre uppfattning om vad som är kännetecknande för det här landets sätt att leva. Det är väl i spåren av det man har återuppväckt folkdräkter och gjort Astrid Lindgren och landsbygden till svenskhetsikoner, säger Jonas Frykman.

Terrorattackerna den 11 september 2001 har kanske inte förändrat den svenska kulturen i sig. Men de ständigt rullande bilderna öppnade dörren för en beskrivning av världen i termer av kulturella motsatspar. Med Karin Högströms ord står ”svenskheten i ena ringhörnan och islam i den andra”.

– En av de största problemen med 9/11 är att det passar som hand i handske för dem som använder bilden av orientalen som den andre. Det här är luddigt och farligt för i det här ligger religionen islam som en sorts antites till den ”rationella, moderna världen”, säger hon.

Carl Cato/TT Spektra

carl.cato@ttspektra.se

Mer läsning

Annons