Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En kärlekshistoria starten för Vasaskolan

/
  • Vasaskolan 1569-1669. Skolbyggnaden i förgrunden med Heliga Trefaldighetskyrkan i bakgrunden. Rekonstruktion gjord av Ragnar Källander på grundval av tillgängligt källmaterial.
  • Vasaskolan idag.
  • Olaus Bellinus (1545-1618). Vasaskolans rektor 1567-1571. Senare kyrkoherde i Ockelbo 1571-1581 och i Gävle 1581-1589. Biskop i Västerås 1589-1618.
  • Katarina Stenbock överlevde sin man med mer än 61 år. Hon gifte aldrig om sig men hade nära kontakt med sina styvbarn. Bara ett av dem överlevde henne, Cecilia Vasa

I dag är det upprop för Gävles gymnasieelever. För Vasaskolan är det exakt tusende gången en termin startar. Här avslöjar Thor och Arne Øvrelid anledningen till att skolan grundades på 1500-talet: Gustav Vasas åtrå till en 16-årig flicka.

Annons

Den 26 augusti 1551 befann sig drottning Margareta Leijonhufvud på en seglats på Mälaren. Hon blev hastigt mycket dålig och fördes till Tynnelsö slott där hon avled samma eftermiddag, omgiven av familj och tjänstefolk. Margareta hade som tjugoåring blivit Gustav Vasas andra hustru och äktenskapet hade varat i 15 år. Under dessa år födde hon tio barn och var styvmor till kronprins Erik, hon blev endast 35 år. Hennes död märks, om än indirekt, i Gävle ännu i dag.

Kung Gustav var förkrossad och drottning Margaretas positiva inflytande på hans hetsiga och hårda sinne märktes snart. Det blev allt svårare att umgås med kungen och både han själv och hans omgivning insåg snart att han måste finna en ny hustru som kunde tygla hans heta temperament. Valet föll på den endast 16-åriga Katarina Stenbock. Hon var visserligen förlovad med Gustav Johansson Tre Rosor men det utgjorde inget hinder när kungen friade. Omgivningen var chockerad eller åtminstone förvånad över åldersskillnaden, nästan 40 år, men framför allt över det faktum att Katarina var drottning Margaretas systerdotter. Det tisslades och tasslades också om att det nu var andra gången kungen tagit kvinnor som varit förlovade med Kristina Gyllenstiernas söner.

Skillnad på folk och kungar?

Kungen var väl medveten om att han bröt mot de äktenskapsregler som fanns i Bibeln. Han sökte därför stöd för sitt beslut att gifta sig med en släkting till sin förra fru hos biskop Henricus Johannis i Västerås. Den trogne och lojale arbetaren i reformationens tjänst vågade inte fatta ett sådant beslut på egen hand utan vände sig till ärkebiskopen. Ärkebiskop Laurentius Petri i Uppsala konstaterade att äktenskapet inte borde ingås på grund av vad som stod skrivet i 3 Mosebok 18 kapitlet. Han skrev också: ”Vad som är stadgat och skäligt för alla skall inte eftergivas för höga och mäktiga personer som om de inte som alla andra kristna skall lyda Guds stadganden. Skall man tillåta detta för de mäktiga skall de gälla alla, annars är Guds bud inte en lag utan undantag som kan bli ett privilegium för de mäktiga”.

Kungen blev mycket upprörd och kränkt över svaret och kallade biskoparna till ett möte i Vadstena där de fick sig en rejäl uppsträckning och när det gällde kung Gustav var det ord och inga visor. De förklarade efter utskällningen alla kungen sin trohet, men de hävdade fortfarande att det som stod i Bibeln inte kunde förringas och de ändrade inte mening i frågan om äktenskapet. Trots prästerskapets motstånd gifte sig kungen den 22 augusti 1552. Han hävdade, för att legitimera sitt handlande, att de regler som fanns i Gamla testamentet bara gällde för judar.

Hämnden

Under 1550-talet skedde stora förändringar i den högsta kyrkliga ledningen i landet. Många av de män som arbetat för införandet av den lutherska kyrkan under 1530-talet avled och det fanns nu en möjlighet att utse personer som var mer lojala mot kungen, och Gustav Vasa tycks inte ha glömt händelserna 1552 då prästerna stod upp mot honom som en man.

Kungen hävdade nu, i en noga uttänkt hämndaktion för att minska biskoparnas makt, att stiften var för stora och att det därför var nödvändigt att dela dem ”då det är veterligt, huru ärkebispen, lydbisper, prelater, kaniker och flere av sådant papistiskt sällskap föga vårdat Kristi hjord”.

Utan att fråga de kyrkliga myndigheterna bestämde Gustav att dela ärkestiftet i tre delar. Beslutet innebar att en ordinarius (biskop) tillsattes för Stockholm, ärkebiskopen i Uppsala skulle i fortsättningen bara styra Uppland och till Gävle lokaliserades biskopen över Norrland. Av andra orter som vid denna tid upphöjdes till stiftsstäder kan nämnas Stora Tuna för Dalarna och Tunhem för Värmland, Dalsland och delar av Västergötland.

Gävle biskopsstad

Det var Nicolaus Olai Helsingius som utnämndes till biskop eller ordinarius som han kallades i Gävle 1557. Vid varje biskopssäte var det en självklarhet att en skola inrättades, så också i Gävle. Trivialskolan, startade 1557 och Lars Olsson som latiniserat sitt namn till Laurentius Olai Gestricius blev skolans förste rektor. Den nye rektorn kom från Gävle och var knappt 30 år gammal. Han skulle inpränta klassisk lärdom i Norrlands gossar.

Den skola som kung Gustav inrättade var en skola för utbildning av beslutsamma lutheranska präster och många blivande ärkebiskopar började sin bana vid Gävle skola. Utbildningen var med våra dagars mått mycket kort och det var inte ovanligt att man var prästvigd i 20-årsåldern.

Gävle brann 1569 och därför har få dokument om stadens historia före branden bevarats. I Gustav Vasas brevsamling finns det äldsta dokument med anknytning till skolan. När biskop Helsingius utsågs fattades snabba beslut om en skola och utbildningen började troligen hösten 1557. Den nye rektorn tycks dock ha haft problem med att få ut sin lön. Han skrev därför till sin uppdragsgivare kungen och i mars 1558 kom svaret i ett brev daterat, Stockholm den 12 mars 1558:

”Öpett breff för her Larens Olai, scholemestere udi Gäffle, opå två lester spannemåle, tvådelenn kornn och tredingenn rogh, vedh Tolffta sochn i Tierpenn och Vestlandz sochnn i Rodenn till en behagelig tid.”

Lars Olsson kunde alltså hämta sin lön i spannmål i Tolfta och Västland socknar när det passade honom. Kontantlön i skolan kom först 140 år senare.

Gävle skola räknades under många år som en av de viktigaste utbildningsanstalterna i landet och den fostrade stridbara präster som kom att skydda landet från allt vad katolskt inflytande hette. Uppsala möte 1593 som fastställde att ingen annan tro än den lutherska fick finnas i Sverige leddes till stor del av gamla Gävleelever och en av dem Abraham Angermanus blev också ärkebiskop samma år.

Att Gävle skola (Vasaskolan) grundades just 1557 berodde på att kungen ansåg att en splittring av stiften och ett ökat antal biskopar skulle försvaga biskoparnas makt och stärka kungamakten. Skolan är ett alltså ett minne från den maktkamp som följde i reformationen kölvatten.

Vill man vara lite mer personlig kan man kanske säga att skolan tillkom som ett resultat av en kunglig kärlekshistoria som kyrkan försökte sätta stopp för.

Vilken variant man än väljer har den av Gustav Vasa grundade skolan nu funnits i 455 år och i höst firar skolan 1000 terminer.

Mer än 40.000 elever har passerat genom skolan och fått en god grund för sina fortsatta liv och vi kan idag påträffa före detta elever i nästa alla delar av samhället inom forskning, media, underhållning, kultur, politik, förvaltning, service och många andra yrken och inte bara i Sverige utan över hela världen.

Thor och Arne Øvrelid

Mer läsning

Annons