Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fackspråk kan vara klarspråk

Annons

Det finns ord och uttryck i skrivelser från till exempel försäkringsbolag och myndigheter och i förordningar, inte minst i juridiska sammanhang, som kan verka svårbegripliga för folk. Det gäller kanske främst yngre människor.

Försäkringsbolagen använder ibland vad som allmänheten anser vara krångligt språk i kommunikationen med sina kunder. Försäkringsvillkoren kan vara svårtolkade för ”vanligt folk”.

”Ersättning utgår”. Betyder det att man får pengar eller blir man utan? Jo, den betalas ut!

Länsförsäkringar i Uppsala har startat ett projekt, som kallas ”Klarspråk”, där man föreslår ett enklare ordval: lösöre (saker, egendom), återköpa (köpa tillbaka), föreligga (finnas, vara), tillhörig någon (som ägs av), inhämta upplysningar (skaffa, begära) och många andra.

Det blir enklare och effektivare för försäkringsbolagen, om de inte behöver besvara kundens förfrågningar om ordens innebörd.

Domstols- och lagspråket är ändå svårare att förstå för många. Åtskilliga ord i det är mycket gamla och svårbegripliga för nutidsmänniskan. Utan att för den skull göra språket talspråkligt kan en del ord bytas ut mot yngre, till exempel när man ”avkunnar” en dom (meddelar). ”Lykta dörrar” vid en rättegång har numera ofta bytts ut mot ”stängda dörrar” Bra!

Domstolsorden har i en del fall en annan betydelse än i normalt skriftspråk eller ger fel associationer: Utslaget i målet (= domen i rättegången, rättsprocessen), bestrida kostnader (= bekosta eller svara för kostnader), bestrida ett käromål (= tillbakavisa motpartens ”talan” det vill säga käromål eller svaromål inför domstolen. Kära betyder ”väcka eller utföra talan, klaga” enligt Svenska Akademiens ordlista). Andra krångelord är lända till förfång (=skada), förete (=visa), vite (=bötesstraff), påföljd (=straff), vid äventyr av (=med risk för), gäld (=skuld), gäldenär (=person som är skyldig pengar). Ordet borgenär kan lätt bytas ut mot fordringsägare.

Den vanliga frasen ”lånet förfaller den 1 juni” kan lika gärna heta ”lånet ska betalas 1 juni” och lagföra kan bytas ut mot ”åtala inför domstol”.

Krångelsvenskan är abstrakt och lider av ”substantivsjuka” av typen ”Städning av lokalen verkställs” (lokalen städas), ”Honom åliggande” underhållsskyldighet (Hans.)

Laga förfall kan hellre heta godkänt förhinder. Ibland kan det dock vara svårt att finna ersättningsord: Kan man ersätta ”egenmäktigt förfarande” med ”självrådig eller maktfullkomlig handling”? Ibland kan en definition av ett krångelord bli alltför lång. Föreläggande kan inte utan vidare bytas ut mot ”skrivelse där parterna ombeds komma in med ett skriftligt yttrande”.

Läkarspråket innehåller ibland ord som en del patienter inte känner till, såsom aneurysm (pulsåderbråck), anemi (blodbrist), trombos (blodpropp). De flesta läkare brukar dock anpassa språket till patienten.

Fackspråk är nödvändigt i alla branscher och förenklar intern kommunikation, men det blir ibland problem, när det drabbar allmänheten. Det blir en jämlikhets- och demokratifråga, om språket utestänger människan. Jag vill bara anföra tre exempel från journalistikens värld.

Puff = korta påannonser på första sidan om tidningens innehåll, vänsterkryss = dagens viktigaste nyhet, högst upp till vänster på förstasidan, horunge = ett ensamt ord på översta raden i en spalt. Ett sådant fackspråk drabbar ju inte allmänheten och det är givetvis okej liksom andra fackspråk inom till exempel teknik och vetenskap.

Mer läsning

Annons