Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forskare varnar för risker med tätare stadsmiljöer

Artikel 1 av 1
Vår stad: Norrtälje
Visa alla artiklar

För några år sedan stod småstaden i centrum. Nu är trenden förtätning av stadsmiljöer.
I dagens avsnitt av "Vår stad" varnar forskaren och arkitekten Catharina Sternudd för riskerna.
– Den ena är att man bygger bort kvaliteter, den andra att utbyggnaden av externa handelsområden riskerar att öka bilberoendet.

Annons

Forskaren Catharina Sternudd ser risker med den förtätning som sker i många städer.

För närmare tio år sedan skrev Catharina Sternudd doktorsavhandlingen "Bilder av småstaden - om estetisk värdering av en stadstyp".

Där undersöker hon småstaden som stadsbyggnadsmodell. Då var frågan aktuell och småstaden, med aspekter som trivsel, småskalighet och närhet, lyftes ofta fram som en förebild i diskussioner om stadsutveckling.

Så är det inte längre.

– Det pratades mycket om småstaden då, men i dag är förebilden den täta staden, säger Catharina Sternudd.

Förtätning har varit den rådande trenden på senare tid, när städer planeras. Tanken bakom den täta staden är att den ska bli en hållbar miljö, med underlag för service och kollektivtrafik, som i sin tur minskar biltrafiken och ger miljövinster.

Men följden har blivit att parkmark och tomma ytor har försvunnit i rask takt för att ge plats för nya huskroppar, som gärna placeras tätt tillsammans.

Catharina Sternudd varnar för att det har gått för långt på vissa håll.

– Man kan inte driva förtätning till den grad man gör i dag. Den goda tanken har kidnappats av städer som bygger så mycket som möjligt på varje ledig yta. Det får katastrofala följder för stadsmiljön, speciellt för barn och äldre, som inte kan ta sig till grönområden och parker på egen hand, säger hon.

Landskapsarkitekter varnar för en utveckling där gräsmattor och annan växtlighet i den täta staden utsätts för så stort slitage att de måste ersättas av konstgräs av plast. Förskolegårdar byggs redan med färgglada gummimattor som ersättning för gräs, träd och sandlådor.

– Det finns också en risk att man gör stora misstag när man bygger bort de fria ytorna i bostadsområden som i dag har riklig grönska. Det handlar om miljörättvisa, vems vardagsmijlö tas i anspråk för förtätning, säger Catharina Sternudd.

Den forskning hon bedriver i dag handlar mycket om sambandet mellan människa och miljö. Hur miljöns utformning påverkar och stödjer våra beteenden i vardagen.

Det finns också en risk att man gör stora misstag när man bygger bort de fria ytorna i bostadsområden som i dag har riklig grönska

Catharina Sternudd lyfter fram en så enkel sak som gåendet, att kunna ta sig till fots dit vi ska.

– Gåendet är helt grundläggande för att vi ska kunna ha kollektivtrafik. Och det måste finnas utrymme för gåendet, man kan inte vara trängd av trafik hela tiden, säger hon.

Det handlar också om hälsa och välmående. Och att ha ett skäl att gå ut. Där blir livsmedelsbutiker och annan service avgörande.

– Vi behöver ha livsmedelsaffärer nära oss. Det vanligaste skälet för många människor att gå ut är att man går och handlar, om det inte finns affärer missar man kanske fysisk aktivitet och tar bilen i stället. Andra kanske måste få hjälp med inköp som man kunde ha klarat själv.

Där är vi tillbaka i småstaden och det som är småstadens kvaliteter. Att kunna ha nära till grundläggande service och röra sig i miljöer som är välkända och trivsamma, med en mänsklig skala.

Varför tappades småstaden bort i debatten? Catharina Sternudd menar att småstaden som förebild hade något omodernt över sig.

– Jag tror att man såg associationer till något tillbakablickande, något nostalgiskt.

Om förtätning är den ena risken, är utglesning den andra. Catharina Sternudd ser faror med växande externa köpcentrum och ett större bilberoende.

– Både läget och utformningen av de stora etableringarna i städernas utkanter signalerar att kunden kommer med bil. Oftast saknas både busshållplatser och cykelparkering inom bekvämt avstånd. Samtidigt utarmas handeln i stadskärnan dit kommunikationerna oftast är bättre.

Vi bygger fast oss i bilberoendet

Catharina Sternudd pekar också på att det blivit vanligare att barn skjutsas till skolan. Där kan det fria skolvalet möjligen vara en bidragande orsak. Den som går i en skola långt hemifrån får också kompisar spridda över ett stort område och behöver bli skjutsade även på fritiden.

– Vi bygger fast oss i bilberoendet, det finns stora risker med det.

Framtiden, då? Vad är det som krävs för att de nya områden som planeras ska bli trivsamma platser att bo på?

–Många vill ha närhet till kollektivtrafik, oavsett om det handlar om småhus eller lägenheter behöver det vara nära till hållplatser, sen vill man ha närservice, som livsmedelsbutiker. Och man behöver gemensamma ytor, det måste finnas luft i staden, gröna miljöer, plats för ett vardagsliv med utevistelse för stora och små.

Vad är då den goda småstaden? Catharina Sternudd värjer sig mot frågan, men ger ändå en sammanfattning.

– Jag tror att många fortfarande uppskattar en miljö med rimlig skala, variation, grönska och närhet till vardagliga funktioner.

Alla artiklar i
Vår stad: Norrtälje
Annons