Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hallå politiker – var är ni?

/

Annons

Vår alltid lika entusiastiska chef för Stadsbiblioteket Gefle Vapen Conny Persson har skrivit ett debattinlägg i GD 10 oktober.

En biblioteksvän som jag blir glad av att läsa hans initierade text. Låt honom inte vara ensam i sin efterlysning av ansvariga politiker!

Conny Persson påminner om de 100-åriga tankar som funnits om folkbibliotek. De sågs som ett led i skapandet av det framtida samhället framförd med stor politisk enighet. Och han frågar sig varför dagens politiker inte på samma sätt stiger fram och framhåller bibliotekens stora roll i dagens samhällsbygge med så många svårbeskrivna kriser och utmaningar.

”Inte i någon kommun, rätta mig om jag har fel, har biblioteken och de olika konstarterna betraktats som av högsta prioritet?” Varför?

Ett svar, antyder Conny, kan vara att man i många kommuner slagit ihop Kultur- och fritidsnämnderna. Biblioteksverksamhetens särskilda roll i den kommunala beslutsprocessen försvagas då i kamp mot andra alltid viktiga utgiftsområden. De politiska avvägningarna tvingas då ske inom förvaltningarna med starka särintressen. Biblioteksfrågor måste i stället ligga på en hög politisk nivå som vården av språket självt. Biblioteksfrågan har en strategisk roll med sina rika samhälleliga konsekvenser. Det kan exempelvis vara så att orden och språket som vi använder i den aktuella politiska diskussionen om det framtida samhället har nöts ut. Det blir retoriskt tomma eller varje fall trötta ord. Men vad skall vi sätta i stället?

En dos poesi och skönlitteratur vore inte dumt på alla politiska kanslier nu när Tranströmer är på allas läppar. Conny påminner om att i litteraturen kan vi få hjälp att få begrepp för att bemästra det okända och de mänskliga svårigheter, etiska dilemman som möter oss i ett högmodernt samhälle. Förändring är vår tids lösen. Ideologier och politiska utopier slängs med viss rätt på sophögen i ett samhälle som står inför ett stort förändringstryck inte minst av ekonomiska och teknologiska skäl. Vi mår inte väl av ideologiska tomrum och kan känna oss förvirrade när gamla riktmärken inte gäller.

I vår tid har de rent ekonomiska perspektiven blivit överordnade och vi talar om vågor av globalisering där vi människor känner oss små. Det skapar vanmakt och en brist på tillit till samhällets institutioner. Biblioteken har länge haft en särställning med sin stora folkliga uppbackning som måste vårdas. Vi behöver därför inspirera varandra till samtal om hur vi skall förstå vår samtid med dess bibliotek som den enda mötesplatsen som alla kan besöka utan krav.

Kunskap är makt, skriver Conny och påminner om bibliotekens roll som kunskapsförmedlare. Men kunskap har också en frigörande roll genom att vi genom självreflexion förstår oss själva bättre och därmed förhoppningsvis kan verka som ansvariga medborgare med ökad förmåga att skapa våra egna liv utifrån den verklighet som utvecklas där vi bor. Konkret och påtagligt och den som vi blott anar.

Biblioteken kan i denna mening betraktas som ett frihetsprojekt som vidgar vår värld där nya möjligheter ständigt öppnar sig.

”Sveriges 290 folkbibliotek och mötesplats för cirka 68 miljoner människor (dvs årsbesökare) är värda ett bättre rumsligt utrymme med plats för visionär och mänsklig arkitektur”, skriver Conny. Han är chef för ett stadsbibliotek i Gävle som han länge ansett är för trångt för sin uppgift och där det ibland läcker in och där kommunledningen skjutit på ombyggnaden till en oviss framtid. Han vet vad han talar om. Jag vill instämma i hans efterlysning.

Han vet vad han talar om...

Gösta Carlestam

Biblioteksvän och regional representant för författarförbundets biblioteksråd.

Mer läsning

Annons