Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Har han tagit sin Mats ur skolan?

/

Annons

Mats Öström, kommunens kultur- och fritidschef i Gävle ska sluta i den befattningen och jag sitter med en handfull frågetecken.

Stora sådana. Frågor utan svar.

Än mer häpen – och frågande – blir jag när jag läser den platsannons om tjänsten som Gävle kommun går ut med.

Vad är det som hänt?

När ska Mats sluta? Och varför? Han har ju åtminstone ett par år kvar innan han behöver gå i pension.

Men i annonsen nämns han inte!

För dem som sköter rekryteringen i ”Manpower Professional” – engelsk rotvälska letar sig mer och mer in den svenska kommunkulturen – tycks han – månne med kommunens goda minne? – vara icke existerande!

Är det så?

Det är ju inte likt Mats att ge upp. Han är en fighter i ordets bästa bemärkelse.

Och han har faktiskt varit en lysande kulturchef. Visionär och drivande. Påhittig. Eller kreativ om man vill uttrycka sig lite finare, fast mer klyschigt.

Han var bra i samma befattning i Sandviken också. Alltid på vänskaplig fot med oss i pressen.

Vi har haft hårda duster, Mats och jag. Både här i Gävle och i Sandviken. Det har Mats gillat. Vi har stormat på barrikaderna men alltid skrattat ihop.

Jag har bara sett honom sur en enda gång i samband med en debatt oss emellan. Och det gällde den där konstifika ansökan om att bli Europas kulturhuvudstad 2014.

Kulturell allemansgröt och det där... ja, ni minns.

Men på de tokerierna fick han ju med sig politikerna. Det var juryn som nobbade Gävles ansökan. Fullmäktige i Gävle ställde sig bakom.

Men är det så att politikerna sen dess alltmer har svikit Mats? En stark kulturchef kanske inte passar? Så kallade varumärken vill väl politikerna själva vara?

Nu skjuts det nya biblioteket på framtiden. Placeras i malpåse. Det är det första, enskilt största misslyckandet för Mats. Måste kännas.

Nu, ser jag i tidningen, ska det ”tas ett helhetsgrepp kring Slottstorget, Gamla Gefle, Rådhuset och dess torg”.

– Där ska det också klargöras vilken roll det framtida biblioteket ska ha, säger kommunalrådet Marita Engström, V.

Låter olycksbådande. Sådana där ”helhetsgrepp” med åtföljande ”klargöranden” brukar ta tid; kallas att begrava en fråga i en utredning.

Och ett ”klargörande” kan bli vad som helst. Men ytterst sällan, eller aldrig, innebär det att läget klarnat.

Är politikerna smarta begraver man biblioteksfrågan så länge att nya smarta, bärbara manicker – de är redan på väg! – finns i var mans ficka. I de där manickerna kan man då digitalt lagra bokbestånd av den storlek biblioteket i Alexandria har.

Och då behövs ju inga landsortsbibliotek längre. När vi alla lever i cyberrymden bedöms inte behovet av nya fysiska mötesplatser som trängande.

Att frågan om Rådhuset ska utredas i det där ”helhetsgreppet” låter lika olycksbådande.

Mats gick ju ut och tyckte att en så representativ byggnad som Rådhuset i Gävle naturligtvis borde vara reserverat för den lokala makten. Politikerna i fullmäktige. Kommunalråden. Något som jag för övrigt också alltid tyckt och flera gånger i olika omgångar påpekat.

Att där i dammiga forskarrum placera byggforskarna var redan då det skedde idiotiskt. Nu ska de ju ner till Uppsala och kommunen har alltså ett gyllene tillfälle att förverkliga den politiska visionen. Men i stället detta ”helhetsgrepp”.

Vad innebär det? Jo, det lutar åt att det blir något slags vuxendagis av alltihopa. Begravt under något politiskt korrekt som ”medborgarhus”.

Och återgen är Mats Öström ställd offside.

Han var också heltänd på visionen av ett nytt stort Strömvallen länkat till inomhushall, storhotell, Konserthuset och Silvanum. Plus uppsnyggning av å-rummet. Äntligen bort med buskar och träd och annan sly.

Åh, det var en fröjd att höra Mats lägga ut texten om de där visionerna.

Men det blev bakläxa även där.

Frågan är nu: Vad ska vi ha för Kultur- och fritidschef efter Mats?

När min efterträdare söktes påpekades i annonsen det där med varumärke. Och att det var jag som skulle ersättas. I annonsen fanns till och med en bild på mig.

I Manpowers ansökan – varför inte kommunens? – nämns alltså inte Mats. Men av en mängd redan devalverade värdeord svämmar annonsen över: ”Du arbetar aktivt med omvärdesbevakning för att identifiera trender, ligga steget före (vad då?) och kunna vidta framåtriktade (varför inte bakåtsträvande?) åtgärder”.

Gallimattias alltihop.

Och det värsta är att vi bor i en kommun som inte tycks veta vilken typ av chef man vill ha på en av kommunens allra viktigaste befattningar. Och att det ser ut som om kommunen inte vill kännas vid sin tidigare chef, den karismatiske Mats Öström.

Det vill jag kalla en riktigt präktig skandal.

Björn Widegren

Mer läsning

Annons