Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hemska hem i Videoguds vårprogram

/

En ny säsong med Videogud inleds nu. Fem konstfilmer visas under våren på stationer i hela Gävleborg, bland annat på Gävle sjukhus och Kulturcentrum.

Annons

Vågar du möta andras blickar?

Att göra det kan vara obehagligt, när vi lämnar vår trygghetszon, vårt metaforiska ”hem”. När vi möter någon annans blick riskerar vi också att se världen som hen ser den.

Videoguds nya program för våren ställer frågor om hem och hemland, tillhörighet och gränser mellan det egna och andras.

Många av de frågor som är aktuella nu speglas i de fem videoverk som visas på videokonststationer runt om i Gävleborg, menar Erik Anderman som är konstkonsulent och har satt samman programmet.

– Hela det offentliga samtalet präglas av ett kunskapsförakt och en misstro mot det demokratiska systemet.

Många känner säkert en varm association till ordet ”hem”, men någon annans hem kan också vara hotfullt, om man inte släpps in eller inte får vistas där på sina egna villkor.

– Hemmet kan vara en begränsande miljö där tryggheten inte gäller för alla andra.

Av de fem verken är det Mandana Moghaddams som tydligast refererar till den samtidsstämning som Erik Anderman nämner. En bunt väskor som guppar runt på en havsyta. Associationerna går förstås genast till döden på Medelhavet, att väskorna är det enda som finns kvar och att ägarna aldrig nådde fram.

Väskorna är inte en enhetlig massa utan skiljs åt i färg och form. Det är en sorglig insikt som filmen för med sig att vi kanske har lättare att se skillnad på dessa väskor – det unika i dem – än i de människor som är deras ägare.

Erik Anderman skriver i programtexten om Freuds begrepp das Unheimliche (det kusliga på svenska) som beskriver en känsla av främmandeskap i det vardagliga och bekanta. Detta tema kommer fram i Eri Kassnels ”Home is somewhere else”, en bläddring i ett fotoalbum som vrider och vänder på idén om hem och tillhörighet.

Säsongen inleds starkt av My Lindhs ”Nordic panoramas, landscape no 1”, som rubbar föreställningar om det nordiska landskapet genom att bokstavligen sätta det i rörelse. Verket kan nästan misstas för en målning innan man ser den långsamma rörelsen som skapar en obehaglig men samtidigt fängslande effekt.

Många av verken är korta och kräver inte lyssnande, vilket är en bonus när de visas i offentligheten.

*

Missa inte de senaste recensionerna och krönikorna från GD Kultur. Ladda ner Gefle Dagblads nya app här, till Iphone eller till Android!

Läs mer: Hitta alla artiklar från Kultur här

Läs mer: Missa inte det senaste – följ GD Kultur på Facebook

Mer läsning

Annons