Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon gör de grekiska gudarna mänskliga

/
  • Li Österberg från Sandviken är aktuell med ett nytt seriealbum.

Serietecknaren Li Österberg från Sandviken är aktuell med en ny bok som ger nytt liv åt den grekiska mytologin. GD Kultur har läst och faller för den buttra gudinnan Persefone.

Annons

De grekiska gudarna var höjda över människornas futtiga vardag, ändå var de ack så mänskliga. Alla människans mindre smickrande sidor förstoras i deras grandiosa personligheter. Vi fascineras av det dubbla i att de är så starka och mäktiga samtidigt som de är mänskligt sårbara och drivna av samma drifter som oss. En fascination som har gjort även vampyrgenren stor i våra dagar, med Bella och Edwards romans i ”Twilight”-serien som främsta exempel.

Li Österberg har tidigare bland annat gett ut en serie om att växa upp med 10 syskon i Sandviken. Hon har även ställt ut sina serieteckningar på gallerier i Gästrikland.

Läs mer: Fler bokrecensioner finns att läsa här

Hennes senaste alster för den grekiska mytologin till en ny läsekrets. Hon berättar om Persefone, ljusförgörerskan, som växer upp som ett udda barn, tvär och mest intresserad av växter och ormar. När hon förförs av en gud, som lurar henne till en grotta i skepnad av en orm, blir hon gravid. Men något barn vill hon inte ha, trots moderns barska åsikter om det onaturliga i att en kvinna inte älskar sin avkomma.

Lösningen blir att tillfälligt flytta till fadern Zeus på Olympen, för att där, i smyg, genomföra en abort. Men går det ens att ta bort ett foster med gudomligt påbrå? Och väl på Olympen börjar Persefone misstänka vem det är som har förfört henne: Hennes egen far.

Li Österberg är trogen de klassiska myterna, och redogör för mytologins utvidgade värld i ett efterord, men hon för dem också in i en lätt igenkännbar samtid. Inte bara genom själva formen, där serierutorna liksom driver gudarna in i vår värld. Nej, hela boken har ett tilltal som lika gärna hade kunnat handla om en flicka uppvuxen i Sandviken med liknande problem som Persefone. Den grekiska mytologins fulla bisarrhet – som att fadern till Persefones barn är hennes egen far – avtäcks av den vardagliga tonen. Ändå lyckas Li Österberg göra världen trovärdig och få läsaren att acceptera att gudarnas livsvillkor inte kan jämföras med människans.

Som bäst lyckas Li Österberg med detta i skildringen av Persefones ovilja att bli mamma. Det är ett val som görs av såväl den unga och självständiga flickan Kore (som hon också kallas) som den svårbegripliga gudinnan Persefone.

”Ljusförgörerskan” är rakt berättad och tecknad med en avskalad form, dominerad av rena rutor utan för många distraktioner. I efterordet nämner hon namn som Tinet Elmgren och Carla Speed McNeil som inspirationskällor. Boken är underhållande och allmänbildningen slinker med som en extra bonus.

*

Läs mer: Hitta alla artiklar från GD Kultur här

Läs mer: Missa inte det senaste – följ GD Kultur på Facebook

Annons