Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur såg Gävle ut i andras ögon?

/
  • Pehr Ennes, 1756-1829, mäktig och förmögen grosshandlare och skeppsredare i Gävle som gett sitt namn åt en salong i Stadshuset, ett väldigt gravkor på kyrkogården och en ynka liten gatstump på Norr.
  • Sockerbruksladan. Pehr Ennes var på sin tid delägare i sockerbruket på Steneberg och kunde därifrån få melass till den björn han gödde i sitt stall
  • Jakob Johan Anckarström, Gustav III:s mördare. I halsjärn men till synes helt cool inför sin avrättning. Bilden ur Clarkes bok om sin resa i Skandinavien 1799.
  • Edward Daniel Clarke, 1769-1822, storresenären och Gävlebesökaren vars bror uppbringat två av Pehr Ennes skepp i Medelhavet.
  • En av de milstolpar landshövding F A U Cronstedt lät sätta upp. Initilerna har tolkats både som ”Far Aldrig Utan Cognac” och ”Fan Anamma Uslingen Cronstedt”. I själva verket hette Cronstedt Fredrik Adolf Ulrik.

Sommaren 1799 kom engelsmannen Edward Daniel Clarke till "Yaveley". Här träffade han mutkolvar, vägglöss – och en björn begiven på godis.

Annons

Texten är hämtad från antologin "Med andras ögon" av Weste Westeson. Boken, som kommer ut i höst, innehåller fyrtio Gävlebesökares berättelser om staden, från Carl von Linné 1732 till Allan Lundberg 1966. Översättningen och den avslutande kommentaren är Westesons.

29 juni 1799

Gefle är det Gevalia som förekommer i latinska beskrivningar av Sverige. Staden gör ett betydande intryck när man närmar sig den; den ligger mitt i ett betesland, på en slätt med täta granskogar som förefaller omsluta den.

Dess kyrka är ståtlig och i likhet med alla kyrkobyggnader i norra Sverige överraskar den resenären genom sin storlek. Dessa byggnadsverk är alla uppförda av bönderna, som drivits av en hög grad av tävlingslust. Invånarna i de olika församlingarna strävar efter att överträffa sina grannar ifråga om sina kyrkors storslagenhet, dimensioner och skönhet. Vi kommer att få tillfälle att nämna några andra byggnader, uppförda på samma sätt i norra Sverige, vilka är ännu märkligare.

Gefle är huvudstaden i Gestricia och en av de bästa hamnarna vid Bottenviken näst efter Stockholm. Den har tiotusen invånare och upplyses av glaslyktor uppsatta på husen. Fartyg på fyrahundra ton byggs här och många stora skepp ligger vid dess kajer. Men de största måste lossas i en vik omkring en halv mil från åmynningen. Detta vattendrag, som bär samma namn, rinner genom staden, som ligger ett kort stycke från havet. Gefle är hemmahamn för mellan sextio och sjuttio handelsfartyg som går på främmande länder, förutom ett antal kustbåtar. Dess export består av stångjärn, timmer, plank, spik, tjära, beck och pottaska. Importen utgörs av spannmål, hampa, lin och salt.

En av köpmännen, en Mr Hennis (Pehr Ennes) som var ytterst förekommande mot oss, hade femton fartyg som bedrev handel med skilda delar av världen. Två av dessa hade, under omständigheter som ledde till att de konfiskerades, beslagtagits av en kapten i brittiska flottan och förts till Gibraltar. Om denne officer uttalade sig skeppens ägare med stor förtrytelse. Vi kände inte till under vilka förhållanden kapningen skett och kunde därför inte säga något om hur berättigad den var, men underrättelsen att skeppen uppbringats och kvarhållits emottogs ingalunda med likgiltighet av författaren till denna bok (alltså Clarke själv), när han hörde officerens namn nämnas och fann att kaparen var hans egen bror. Detta faktum fann han emellertid klokt att hemlighålla så att han inte skulle göras ansvarig för brittiska Amiralitetets beslut.

Mr Hennis hade intressen i ett sockerraffinaderi; socker betingade vid denna tid ett oerhört högt pris i Sverige, eftersom nästan allt kom från England. Socker betraktades faktiskt som så sällsynt att vi senare fann att vi inte kunde överlämna en mer välkommen present till en husfru än ett stycke av en sockertopp. Fabriken hade redan visat sig vara mycket lönsam för sin ägare och företaget såg ut att göra honom förmögen. Han hade i sitt stall en ung björn som han höll på att göda för sitt bord och han talade om björnkött som en stor delikatess.

Det fanns ingenting, sade han, som djuret var så förtjust i som melass. Vi såg honom doppa en bit brunt papper i melass. Björnen tog detta mellan sina främre tassar och sittande upprätt slickade den i sig alltsammans med tungan så försiktigt att papperet inte gick sönder.

Vårt värdshus såg mycket anständigt ut till det yttre men detta intryck vederlades när vi kom in och fann det vara hemsökt av ohyra. Man hade sagt oss att de största vägglössen i världen skulle anfalla oss i Lapland, men det skulle vara svårt att hitta några som kunde mäta sig med dem som så oblygt visade upp sig i Gefle.

Det tillstånd detta värdshus befann sig i, som dessutom sannolikt besöktes av folk från alla möjliga länder med ärenden i dessa trakter av Sverige, behövde inte betyda att det förhöll sig på samma sätt med de andra husen i denna vackra stad. Att döma av deras yttre kunde vart och ett av dem utgöra ett föredöme i fråga om prydlighet och snygghet.

Rådhuset är en stor, modern och mycket vacker byggnad. Det byggdes av Gustav den tredje, som höll sin riksdag här, när Anckarström gjorde sitt första försök att mörda honom.Men eftersom kungen då höll sig för sig själv och omgav sig med sina vakter gick dennes planer om intet. Gatorna är raka och i gott skick. En tulltjänsteman undersöker den resandes bagage då han anländer. Personer i sådan tjänst frestas till allehanda kanaljerier och de avslöjar sig i allmänhet. Men i andra länder väntar de till dess pengar erbjudits dem innan de riskerar sin tjänst genom att ta emot mutor. I Sverige gör de en hänvisning till ens börs sedan de lovat att inte gå tillväga på detta sätt.Det är emellertid lätt att tillfredsställa dem och ger man dem några få pence lämnar de ens bagage orört. Vi köpte en fin levande lax som vägde tolv pund på stranden i Gefle till ett pris av två pence pundet.

Sedan vi tagit en promenad längs ån återvände vi till vårt värdshus, och fast klockan var över tio syntes inget tecken på natt. Vi satt vid detta klockslag i ett rum med ett enda fönster och skrev, och det var lika ljust som mitt på dagen. Mr Hennis försäkrade oss, att om vi reste snabbt, skulle vi en bit norr om Torneå fortfarande finna solen över horisonten vid midnatt. Gefles latitud är 60o, 42’.

Om vi skriver ut namnet på denna stad så som det uttalas i Sverige skulle det visa vilken förvirring resenärer från olika nationer skulle åstadkomma, om de i sina beskrivningar av platser skulle vägledas endast av uttalet och skriva ner namnen så som de uppfattade dem. Detta har alltför ofta varit fallet, många svenskar kallar staden Yaveley. Namnet på provinsen, Gestritia, gavs den på grund av den gästfrihet som fortfarande på ett så påfallande sätt kännetecknar dess invånare. Få av de vanliga röda timmerstugorna fanns att se här, husen var mestadels vitmålade. Och fönstren ser gröna ut, så som vanligen är fallet i Sverige. Detta beror inte på att de målats utan på färgen på det svenska glaset vilket är av låg kvalitet. Men ser man dem från gatan har dessa gröna glasfönster ett inte oangenämt utseende.

Kvinnorna verkade vara vackrare än svenska kvinnor i allmänhet. Dessa berövas ofta de behag de annars skulle äga på grund av slitsamt liv, knappa ekonomiska omständigheter, hårt arbete och magert kosthåll, ja oftast dålig föda. /…/

30 juni

Vi lämnade Gefle klockan sju denna morgon, glada i förhoppningen att få utforska föga kända trakter, nästan inte alls skildrade av någon av de resenärer vilkas skrifter vi kände till. Trakten var ganska tätt befolkad så långt som till Trodje, uttalat Troye, vår första skjutsstation. Stugorna var överallt riktigt prydliga och några av dem bildade med sina uthus små gårdar, öppna utåt med en gräsplan framför och målat staket. Vägen var som vanligt utomordentlig. Vi har inga betalvägar i England som kan jämföras med de svenska landsvägarna. Vår lilla öppna vagn, dragen av två hästar, skakade inte mer än att vi kunde roa oss med att läsa eller skriva, hur hög farten än var.

Även milstolparna var värda att notera. De var av gjutjärn, elegant utformade och uppsatta på fyrkantiga socklar av stora stenar, monument över Gustav den tredjes smak och storhet. Begynnelsebokstaven i dennes namn, utförd i relief och förgylld, återfinns på dem alla. Nedanför detta monarkens emblem, under vars beskydd de upprests, läste vi också följande: F.A.U. CRONSTEDT.

På detta avsnitt av vår väg såg vi på båda sidor de vackraste sjöar. Deras stränder och de stora öar som prydde dem var bevuxna med barrträd, växande i stor ymnighet och mångfald. Kanske är ingen del av Sverige vackrare än denna och vi tyckte att naturen här gjorde ett starkare intryck än våra sjöar i Westmoreland och Cumberland. Stränderna är aldrig klippiga, det är sant, men inte heller låglänta och de skogar av höga och mäktiga tallar som reser sig över vattnet förlänar åt landskapet en säregen karaktär, ja dess like finns inte i övriga Europa.

Till och med i Gefle, en betydande handelsstad, där priserna på det mesta kunde tänkas vara höga på grund av en större efterfrågan, slutade vår räkning på värdshuset på endast fyra shilling i brittiskt mynt. Och då hade vi själva med två betjänter dinerat, övernattat och ätit frukost där.

Weste Westeson

Kommentar; Clarke gjorde väldiga resor i Europa och skrev böcker om sina upplevelser som blev mycket populära. I den del som handlar om Skandinavien pryds försättsbladet av ett porträtt av kungamördaren Anckarström, vars minne uppenbarligen var levande efter sju år.

Pehr Ennes var en framgångsrik grosshandlare och skeppsredare som blev mycket förmögen. Melass är en trögflytande restprodukt vid sockerframställning som Ennes hade tillgång till som delägare i sockerbruket på Steneberg. Den i och för sig tilltalande tanken att invånarnas gästfrihet gett namn åt landskapet Gästrikland är sedan länge övergiven, namnet betyder Gästrikarnas land, men tolkningen av ordet Gästrike är fortfarande oklar.

I Westmoreland och Cumberland i nordvästra England ligger det för sin naturskönhet berömda Sjödistriktet.

.

Mer läsning

Annons