Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett Space eller ett Place?

/

Annons

Hösten har inte kommit till Alderholmen, tänker jag.

Inte Gävle Strand,

Alderholmen.

Men hit ska konstverket, ”Maelstrom” av Arijana Kajfes, ha kommit. Återuppbyggt på platsen.

Att välja att återuppbygga det människan raserat, tänker jag.

I Yoko Onos verk ”Mend Piece” finns tanken att deltagandet, närvaron, är själva upplevelsen, medan besökaren sätter ihop det trasiga porslinet helar hon världen genom sina tankar.

Mend Place, kanske.

Men hur kan vi delta och laga och hela när vi inte hittar, tänker jag.

För vi letar och letar, åker hela kajen ut – är det det här som är deltagandet?! – stoppas av byggnadsarbete och åker tillbaka.

Kartan i handen bleknar, men plötsligt, i kamp med gatubelysningen (liknande form), står den förlorade skulpturen där.

”Maelstrom” av Arijana Kajfes.

Är det bara mina inneboende förväntningar, som gör att sju och en halv meter verkar så litet, nästan försumbart.

Förbisett.

Den har mycket att slåss mot i den stora, intilliggande, båtliknande huskroppen, men från stan till syns inte virveln.

Vi går runt och möter det tumlande fästet i vattnet, härifrån är den riktigt vacker, det uppsprätta stålet i strömvirvlen.

Vad mera ska hit? tänker jag när jag slår mig ner vid ”sjön”.

De omgivande, inglasade lägenhetsbalkongerna i samma höjd glor ner på oss, några interiörer verkar på håll importerade från Bayern, idel trä. Några lyser av sobert vitt.

Inte Gävle Strand,

Alderholmen.

Ett område så fäst i Platsen, industrierna, verkstäderna, det vita lastfartyget som aldrig lämnade kajen, Hucken och kranarna, HD-åkarna jag intervjuade i det oljiga klubbhuset längst ut mot innanhavet, för att inte tala om Silon och all finfin graffiti som sprayats här.

Vem äger det rummet, havsrummet, stadsrummet?

Det rum som inte går att köpa? Går de bevarade industrimiljöer- na som gisslan i rumvurmarnas famn

De ofärdiga här och där Andersbergsbrandgula husen ter sig som ett sår i allt detta, bryggor och båtar och konstgjorda sjöar, till trots.

Eller kanske just därför.

Vad mera ska hit? Var ska i denna utslängda myllra av boende konsten bryta igenom? Hur ser Gävles offentliga konstplan ut för området, vet vi det?

Utkastad, inte fäst, är Arijana Kajfes stålvirvel.

Kan vi laga stadsrummet genom att vara närvarande, medskapande, fästa och putsa rostfritt stål – bygga in det vatten som borde forsa?

Mend Space, heal Place.

”Malströmmen skapas då stora vattenmassor kommer in i smala sund och inte hinner rinna tillbaka på grund av ett starkt inflöde.”... ”Föremål som kommit in i en malström dras mot vattenvirvelns mitt och sugs där ned under vattenytan.” (Wikipedia)

Ett Place som blev Space – kan det bli ett Place igen?

Mer läsning

Annons