Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här får de bortglömda synas

/

Människor på parkbänkar, i rullstolar och med koppen i handen.

Annons

Gävlekonstnären Mehran Mahdavi vill i utställningen ”De bortglömda” lyfta fram människor som inte syns. Han tar dem från minnet och fantasin: ensamma människor med problemfyllda liv.

Med grova penseldrag och dova färger är Mahdavis målningar vackra och tilltalande. Det finns en flyktig känsla, de ensamma människornas existens blir otydlig. En del av målningarna, av sjuka i rullstol eller deprimerade figurer i fåtöljer, förmedlar påtaglig ensamhet. Gemensamt för dessa är att människorna i målningarna omges av tomma väggar. De är små i sin omgivning och betraktaren får också plats. Det är som att stå i rummet hos dem eller passera dem i sjukhuskorridoren, utan att vara inbjuden.

I andra målningar hindras ensamheten och motiven blir osedda figurer. Som om de poserar för avbildning och visar upp sin fasad.

Mahdavi berättar att velat måla de bortglömda precis som de är, utan att påstå något om dem. Tanken är god, men resultatet blir understundom intetsägande.

Mer läsning

Annons