Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunicerande kärl

/

Bomhus nästa! Nu har Riitta Tjörneryd tagit sitt Skapande Skola-projekt till Vikingaskolans elever.

Annons

Outtröttligt wkämpar hon vidare med sin Skapande Skola och sina ambulerande elever i projektet, konstnären Riitta Tjörneryd. Hela höstterminen har hon arbetat tillsammans med Vikingaskolans elever i Södra Bomhus.

– Vårt arbetsnamn har varit Anunnaki. Anunnaki är den okända som kom.

Annunaki var barnen av Anu och Antu, en grupp babylonska och sumeriska gudar. De var från början två grupper där den ena fick sin plats i himlen (igigi) och den andra, Annunaki, på jorden i undervärlden.

På jorden som i Södra Bomhus och som alltid finns en plats och en själ i det som Riitta Tjörneryd tar sig an.

– Den plats vi växer upp på är viktig. En plats är alltid starkt identitetsskapande och här växer vi eller krymper vi – här blir vi till.

I arbetet ingår förutom elever och konstnär också pedagogerna.Tanken är så pass avancerad, utmanande och kreativ att eleverna, här på låg- och mellanstadiet, ska kunna ta del i en konstnärs arbetssätt och metoder – för att gå vidare själva. Därmed berör man skolans alla ämnen och kunskapsområden.

– Kunskap är inte bara logiska fakta eller rationell analys, det handlar också om känslor, upplevelser och erfarenheter som måste bearbetas och bemötas, och det är med konsten i kunskapsarbetet som känslor och analys kan hållas samman. De estetiska ämnena representerar mellanmänsklig kommunikation.

I länsmuseets Studion har detta vuxit till en mosaiklik bild av stadsdelen. Som Bomhusräven av cellofan i taket. Som tidningsankor i Rudsjön. Som i elevernas egna ”porträttlådor”, inkännande byggstenar i en vägg. Som i fyra, tårtbiterundlar som man kallar ”Sinnenas karta”, linjerna finns i de fotokopierade händerna. Intagande i all sin färg påminner de om kalejdoskopets, rörliga, rasslande glitter, men med mer både personlig och universell tyngd än så:

”Jag önskar att alla hade det bra och att alla mår bra”. ”Jag önskar att alla fick lika mycket pengar”. ”Jag önskar att alla barn får mat och vatten”.

Gula post-it-önskningar och tankar från Bomhus.

– De går att byta ut, eller fyllas på, det är meningen, säger Riitta Tjörneryd. Sen lägger vi de förändrade tankarna i Hjärnlådan här under för att vid terminens slut kunna förstå hur våra hjärnor är fyllda varje dag med alla dessa tankar, funderingar och önskemål.

Och över alltihop vakar Bomhusräven...

Mer läsning

Annons