Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skönt, spännande & lite främmande

/
  • Daven Xu i sin utställning på Galleri K. Den stora bilden i bakgrunden heter ”Solo”.

Annons

En mycket stimulerande och kul utställning. Daven Xu, kines som bor i Sverige, är en gamäng som målar som han vill och inte som man ska. Livet är kort, man har bara ett enda, varför då inte göra som man själv vill? Även om man retar de surmagade och snipiga.

Efter studier på konstakademien i Peking sökte sig Daven Xu för drygt 20 år sen ut i världen. Mer eller mindre av en slump, och alltså inte av politiska skäl, kom han till Sverige, Han hade en god vän som studerade på Chalmers i Göteborg där han sökte in på Valands.

Han flyttade runt och bor nu sen åtta månader i Vallvik utanför Söderhamn, i en liten kyrka (!). Han har haft utställning på Gummesons i Stockholm, bland annat, och han har varit med på Vårsalongen på Liljevalchs. Nu i vinter var han med på den jurybedömda teckningsutställningen på Sandvikens konsthall med deltagare från hela länet. Där kom han i kontakt med Gävlekonstnären Jordi Bota (en av arrangörerna). Och nu ställer han alltså ut på Galleri K i Gävle där man kan säga att Jordi Bota basar.

Det är ett skickligt och omväxlande oljemåleri den klassiskt skolade Daven Xu bjuder på. Ett måleri med skuggor och dagrar. Lugnt och stillsamt, rakt på sak och finurligt. Den skolade blicken hindrar honom inte, binder honom inte vid traditionen. Han vet vad han kan och han vet vad som går att göra. Det ger honom frihet, han kan också ge sig hän.

Porträttstudierna är suveräna. Man känner sig nästan som stod man inför de gamla holländarna under 1600-talet. Ett sekel som det, likt 1700-talet hos Tegnér, ”låg ett skimmer över”. Många vackra kvinnoporträtt. ”Kvinna med mörka ögon”, ”Kvinnan i blått”, ”Kvinnan i solljus”. Disciplinerade bilder. Men vilka blickar!

Han slår sig också lös i mer romantiska poser. Som den stora ”Dagdröm” där det blåa flyter ut och bildar en egen värld. Eller ta den serie med kvinnor, alldeles moderna, sensuellt uppfattade. Kvinnor som står i butik eller har stora örhängen eller håller en apelsin i handen. Blicken, håret, kläderna, bakgrunder svepta i guld som hade självaste Gustav Klimt varit i farten. Allt samverkar till starka porträtt. Dekorativa, visst, men det är också skönt. Och de är skarpt iakttagna.

En stor bild, ”Solo”, är som en fresk. En berättelse om något större, och pågående. Kvinnan i ljust, rött hår bär på hemligheter. Men vilka?

En gåtfull bild som pekar framåt, mot något bortom och som fint sammanfattar ett moget, medvetet måleri av en konstnär som inte är rädd för att slösa med färgen.

I Daven Xus rika palett finns ett stänk av något orientaliskt, något på våra breddgrader lite främmande och traditionellt på en och samma gång. Bilder som ger gensvar i maggropen.

Mer läsning

Annons