Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tillvaron klarnar på Konstfack

/
  • Hanne Mago Wiklunds installation i keramik handlar om hennes barndoms- och tonårsupplevelser av den stränga hierarkin bland tjejerna i stallet.
  • Klingande skedar som skrämmer alla troll. Victoria  Da Cruz gör nytt av gammalt.
  • Sölande kallar Simon Klenell sin undersökning av den klassiska kristallen.
  • Ylva Trapps installation handlar om bostadsbristen. Högst upp på kartongberget står en blommande hibiskus och den är äkta.
  • Ludwig Haslberger har skannat in varje bit av sin kropp..

Annons

Årets vårutställning på Konstfack i Stockholm visar verk av konstnärer som försöker definiera sin position i tillvaron snarare än att offensivt positionera sig själva.

176 examensarbeten får verkligheten att klarna.

Att urskilja linjer och tendenser är inte det enklaste. Men utställningschefen Ikko Yokoyama jämför med förr och tycker sig se hur dagens nyutbildade konstnärer och designers formulerar sin egen plats i tillvaron utifrån de förutsättningar som ges.

Samtidigt rymmer årets vårutställning verk i så skilda discipliner som upplevelsedesign och historieberättande. Spretigheten är som alltid en del av tjusningen.

Simon Klenell på glas- och keramikprogrammet har omformat den klassiska gamla kristallen.

Vad som ser ut att en gång ha varit en tung femtioårspresent från Orrefors har i hans händer blivit något helt annat, något mjukare och friare.

Även om man kanske kan tro det har han inte använt sig av färdiga gamla pjäser utan i stället gjort hela jobbet själv, även den rutiga kristallslipningen.

”Sölande” är det ord han använder för sitt glasarbete.

– Det är en vanlig term inom glasformgivning och på fabriksgolvet. Det är ett tekniskt och estetiskt undersökande av glaset. Man sölar på rasten för att utveckla sig.

Metallformgivaren Victoria Da Gruz ställer ut sin installation ”Vad står på menyn?”. Nyputsade skeddelar från gamla nysilverskedar vibrerar lätt på ett gammalt träbord. Tillsammans ger de ifrån sig ett vackert klingande ljud tack vare en tyst batteridriven fläkt under bordsytan.

– Som en rest av alla samtal som förts, säger Victoria Da Cruz som också funderat kring traditionen att ge nyfödda silverskedar för att skrämma trollen.

Ludwig Haslberger undersöker i stället sig själv. ”Translucent mould of me” är titeln på hans slutarbete på mastersprogrammet i storytelling. Genom att skanna in varje bit av sin kropp har han gjort en atlas, en bok och karta där bilderna kompletteras med personliga texter från hans liv.

Konstfacks vårutställning visas till och med 29 maj.

Erika Josefsson/TT Spektra

Mer läsning

Annons