Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kulturen & kapitalet i Almedalen

/

Annons

I dag börjar Almedalsveckan. Entreprenörskap och marknadsvärde är ord som präglar Almedalens kulturpolitiska debatter – med motfrågan om konsten för konstens egen skull som ständig följeslagare. Går den inneboende konflikten mellan kulturen och kapitalet att övervinna?

Den kulturpolitiskt intresserade har 75 evenemang att välja mellan under Almedalsveckan, av totalt 1 450 registrerade. Som jämförelse finns det 37 punkter om EU, och 123 om ekonomi. Men tittar man närmare på utbudet är det finansieringen som är den brännande frågan även inom kultursektorn: ”Var finns framtidens intäkter för kulturskaparna?” är en fråga som dryftas, liksom ”Varför har kultur så lågt marknadsvärde?”. Alliansregeringens tonvikt på kulturarbetaren som sin egen lyckas entreprenör är uppe för diskussion.

Lars Strannegård, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och styrelseledamot i Statens kulturråd, menar att orsaken till kulturens låga marknadsvärde är att det finns en inneboende konflikt mellan kulturen och kapitalet.

– Innehållet i kulturen kan och skall inte kontrolleras och styras av kommersiella krafter. Samtidigt är hela idén med företagsstyrning kontroll. Men om företag kontrollerar kulturyttringar förfelas syftet med kulturen.

Hur ska man då komma förbi detta moment 22? Genom att att pröva samarbeten och vara tydlig med gränser, föreslår Strannegård.

– Det tar tid och är svårt. Men jämför med pressen och annonsörerna. På det området har man under lång tid arbetat upp en trovärdighet. Annonser och redaktionell text ligger sida vid sida med klara avsändare.

Läget i kulturpolitiken avspeglas inte minst genom terminologin, där ord som kvalitet och tillgänglighet fått sällskap av begrepp som nytta och entreprenörskap. Frågan om kultur måste vara nyttig ställs på ett seminarium där Stina Oscarson, chef för Radioteatern, deltar.

– Jag tror att vi människor verkligen behöver konsten och på det sättet är den nyttig. Men problemet med hur vi använder nyttighetsbegreppet är att det avkräver ett mätbart resultat. Och om det krävs för att pengar ska satsas på kultur blir det problematiskt. I vårt samhälle i dag finns det en väldigt liten tillit till det som vi inte kan mäta nyttan av ekonomiskt, säger hon.

Samtidigt som många av de deltagande kulturinstitutionerna laddar med argument om kulturens samhällsnytta visar Svenskt Näringsliv på svag tilltro till humanisters nytta och framtid på arbetsmarknaden. I en rapportföreslår de att studiestödet till humanister ska sänkas. Kritiken har inte låtit vänta på sig.

En alternativ finansieringsmöjlighet för kulturen tas även upp i seminariet ”Stiftelsers skatteregler är utdaterade”.

Där ställs frågan hur det kommer sig att stiftelser i Sverige skattebefrias om de donerar pengar till vapen men inte till konst. Ett förslag på skattereform ligger för närvarande på finansdepartementets bord och kulturen förutspås var det område med mest att vinna om den skulle genomföras.

Lisa Boda/TT Spektra

Mer läsning

Annons