Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kunskap är makt!

/

Tidens Förlag fyller 100 år och Håkan Attius ser ”ljus över landet”.

Annons

”Lys over Landet – Det er det, vi vil!” var det motto som redan 1885 formulerades av den danske författaren J.P. Jacobsen; ljuset stod för upplysning, vetenskap, rationalitet, nya (radikala) idéströmningar – mottot präglades ju under det moderna genombrottets era där radikala sociala och moraliska idéer hamnade högt på dagordningen – dansken Georg Brandes krävde till och med att skönlitteraturen skulle ”sätta problem under debatt”.

Ljussymboliken hade präglat tankegångarna hos utgivarna av Läsebok för folkskolan (1868) med inriktning mot barnen som skulle göras delaktiga av upplysningens frukter – även om konserverande och moraliserande drag kan iakttas i de historiskt-fosterländskt accentuerade partierna, man undvek sålunda att beröra samtidens nationella och revolutionära rörelser. Men de lärdomar som skulle förmedlas till folkskolebarnen via denna läsebok var motsatta katekesens anda, där tragglandet och utantill-lärandet var målet.

Mera ljus var också namnet på den första svenska socialdemokratiska folkbildningstidskriften, utgiven av K.J. Gabrielsson (sign. Karolus) år 1897; ett år senare, 1898, grundade dansken Henrik Koppel bokförlaget Ljus i Stockholm. Förlaget växte ur tidskriften med samma namn med underrubriken Veckoskrift för upplysning och underhållning; i tidskriftens vinjett står: KUNSKAP ÄR MAKT. Upplysningen var givetvis av sekulariserad art – bildningsoptimism, utvecklingstro, materialism, rationalism och personlighetsutveckling var huvudinslagen i tidskriftens program. Också förlagets bokutgivning präglades av upplysning, underhållning samt billiga utgåvor. Hemmets kokbok 1903, Barnen ifrån Frostmofjället 1907, Strindbergs Svenska öden och äfventyr samt hans fem kammarspel är några exempel ur förlagets framgångsrika utgivning.

Samma motto – ljus över landet! – hade väglett grundarna av Brunnsvik, K.E. Forsslund, Gustaf Ankarcrona och Uno Stadius (den sistnämnde Märta Tikkanens morfar), då de 1906 startade landets första arbetarfolkhögskola. Den riktade sig främst mot industriarbetarklassens ungdomar med ambitionen att bibringa dem samma (naturvetenskapliga) kunskapsstoff som lärdes ut i de statliga högre allmänna läroverken.

Det är mot den här bakgrunden och i dessa idéstrukturer som vi ska se etableringen av ett förlag med stark anknytning till socialdemokratin liksom av arbetarrörelsens ambition via dess bildningsförbund – ABF, också 100 år i år – att bibringa folkets breda lager kulturens frukter, ja, t.o.m. erövra dem.

Tidens förlag grundades 1912. Dess första chef var Gustav Möller, senare statsråd (socialminister) och tippad som efterträdare till Per-Albin Hansson. I förlagets styrelse satt bl.a. Hjalmar Branting och Per-Albin (Hansson). Förlaget lät 1928-30 bygga eget förlagshus i Stockholm, en byggnad som numera rymmer Socialdemokraternas partihögkvarter.

1940 startades Tidens bokklubb, Sveriges första riktiga bokklubb. Inspirationen till bokklubben kom från en Richard Gutman, tysk flykting undan nazismen. Gutman hade försökt få Bonniers att starta en bokklubbsverksamhet med det tyska Büchergilde Gutenberg som förebild, men förlaget tackade nej. Han vände sig då till Tidens förlag. Den första volym som publicerades, Citadellet, kostade inbunden kr. 2:50. Tidens bokklubb blev snabbt framgångsrik och fick första året 15 000 medlemmar, året därpå 19 000.

Folket i Bild, FIB, veckotidning åren 1934–62, ägdes från 1948 av Tidens förlag. FIB startades av Karl Kilbom som ett veckotidningsalternativ ”utan stjärnor och kungligheter”. FIB kunde expandera tack vare en landsomfattande ombudsorganisation och ett förmånligt avtal med Esseltes tryckeri. 1937 noterades en upplaga om 100 000 ex, en topp nåddes 1952 med 260 000 ex. Den landsomfattande ombudsorganisationen kunde också användas för spridning av arbetar- och folklivsskildringar på Folket i bilds Förlag. Utgivningen av billigböcker inleddes 1941 av Ivar Öhman och under de första fem verksamhetsåren såldes 44 titlar, utgivna i mer än 3 miljoner ex. Totalt utkom från Folket i bilds Förlag 186 titlar i mer än tolv miljoner ex.

Tidens förlag gav också ut flera klassikerserier: Tidens amerikanska klassiker, Tidens engelska klassiker, Tidens franska klassiker, Tidens ryska klassiker och Tidens tyska klassiker.

Som ett mått på förlagets ambition kan man betrakta serien Tidens ryska klassiker. Den redigerades av doc. Nils Åke Nilsson. Böckerna var häftade med skyddsomslag där det stolt tillkännagavs:

”En rad hittills för svenska läsare okända författare och verk ur den ryska litteraturens outtömliga skattkammare har översatts och utgivits i små vackra volymer – en prydnad för varje bokälskares bibliotek. Klassiker omväxlar med moderna författare. Serien ger på så sätt ett tvärsnitt genom hela den ryska litteraturen och har hjälpt den svenska läsekretsen till en fylligare, mera nyanserad helhetsbild av den rikt fasetterade ryska litteraturen. Varje volym har dessutom försetts med en utförlig presentation av författaren och hans verk.”

Listan över de ryska verk som utgavs upptar ett 40-tal nummer.

Håkan Attius

Mer läsning

Annons