Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läkerolfabriken är mer värd än ett nytt Gävle strand

Artikel 15 av 15
Vår Stad
Visa alla artiklar

VÅR STAD: Kulturredaktör Kristian Ekenberg sammanfattar artikelserien Vår stad som nu avslutas och skriver om ett Gävleområde med stor potential: Läkeroltomten.

Annons

Tack alla ni som har bidragit med respons och intresse för Vår stad, kulturredaktionens fördjupande artikelserie om arkitektur och stadsbyggnad!

Ni som har skrivit debattartiklar, insändare och nominerat och röstat på Gävles vackraste respektive fulaste hus.

Alla har inte uppskattat tävlingarna. Att utse det fulaste huset visste vi skulle reta några, men även en tävling om det vackraste huset har provocerat.

Förslaget för Läkeroltomten från Nyréns arkitektkontor.

En ”destruktiv” tävling, kallade någon det. Att fråga människor som inte har utbildning inom arkitektur om vackert och fult i staden är förutsägbart och meningslöst, menade kritikerna.

Vi som står bakom Vår stad, det vill säga Mittmedias gemensamma kulturredaktion, delar förstås inte den åsikten. Tanken med tävlingarna var att skapa intresse kring de mer teoretiska delarna i serien och väcka debatten om – och blicken på – staden vid liv. Vi nöjde oss inte heller med att låta er utse det fulaste huset, utan tog hjälp av Gävles nya stadsarkitekt för att resonera kring varför Polishuset anses fult och vilka ideal som en gång skapade det.

Läs mer: Stadsarkitekten försvarar Polishuset

Artikelserien och tävlingarna har skapat det engagemang som vi har hoppats på. Ett exempel är ett mejl från en pappa som använt sonens färgpennor för att måla Polishusets fasad mörk för att visa hur det såg ut med Corténplåt, och som delade med sig av bilden till kulturredaktionen.

Det som för mig har varit mest lärorikt under arbetet med Vår stad är samtalet med urbanhistorikern Håkan Forsell, som hjälpte oss med att definiera ett antal frågor där stadsdebatten är het just nu.

Läkerolfabriken kan vara en guldklimp när ett nytt bostadsområde på Brynäs ska byggas.

En av de saker han sa som jag fastnade för och har tänkt på när jag har tagit del av planerna för Läkeroltomten, är hans resonemang kring de symbolbyggnader som städer väljer att bygga.

Håkan Forsell hade inte mycket till övers för skyskrapor som en väg att sätta mellanstora svenska städer ”på kartan”, som det brukar heta. Däremot såg han stor potential i att lyfta fram de gamla produktionsbyggnaderna i nya sammanhang.

En skyskrapa kan bli oerhört malplacerad, medan arkitektur som bygger vidare på stadens produktionshistoria kan framhäva det unika med den specifika stadsmiljön.

Om man vill locka en urban medelklass i en utvidgad Stockholmsregion, vad konkurrerar man då mest med – ett område med rik historia och kreddpotential eller ännu en klon av Hammarby sjöstad?

I centrala Gävle har vi sedan tidigare exemplet Pixfabriken, som numera rymmer kvarteret Bogården där nya byggnader har integrerats med de gamla fabrikslokalerna.

Gävles magasinsområde på Alderholmen har länge haft en outnyttjad potential som det har skrivits om, men nu får frågan förhoppningsvis ny kraft igen när nya stadsarkitekten Helena Tallius Myhrman har pekat ut magasinen som ett av Gävles mest spännande områden.

Det mest akuta exemplet är dock Läkeroltomten, som riskerar att slätas ut till en lika blank och intetsägande yta som Gävle strand om kommunledningen inte förstår värdet av att utnyttja Gävles industrihistoria.

Läs mer: Ladornas land – om Valbo köpcentrum och köpladorna i Hemlingby

De skisser från Nyréns arkitektkontor som Gefle Dagblad har visat tidigare ser lovande ut. Den signifikativa tegelbyggnaden med Läkerolskylten ger området personlighet och rötter.

Gavlegårdarna har redan öst ner cirka två miljoner kronor i projektet. Pengar som nu riskerar att vara bortkastade om kommunledningen väljer att i stället sälja marken. Gävle behöver fler bostäder, visst, men är de extrabostäder som kan klämmas ur en hårdare exploatering värda förlusten av en intressant miljö som kan förädlas?

Om man vill locka en urban medelklass i en utvidgad Stockholmsregion, vad konkurrerar man då mest med – ett område med rik historia och kreddpotential eller ännu en klon av Hammarby sjöstad?

En av få nackdelar jag kan se med att accentuera platsens godishistoria är att den skulle kunna bli en samlingsplats för odrägliga Stockholmshipsters i jakt på autenticitet.

Nu avslutar vi satsningen på Vår stad, men frågor om stadsbyggnad och arkitektur släpper kulturredaktionen inte. Läkeroltomten är bara ett av flera områden som det är värt att hålla blicken fäst vid.

Läs mer: Håkan Forsell om var det bränner till i stadsdebatten

Alla artiklar i
Vår Stad

Rösta på Gävles fulaste hus!

TV + TEXT

Annons