Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lyft fram kulturarvet

Annons

I fredagens GD ställer Björn Widegren frågan ”Hur vårdar vi egentligen vårt kulturarv?”. Widegren resonerar kring hur kulturarvet ses som en tillgång i Hälsingland, Dalarna och Värmland. Och att Gästrikland också borde se fördelar med kulturarvet. Länsmuseet Gävleborg vill haka på diskussionen och ge exempel på hur kulturarvet är en resurs i dagens samhälle. 

Kulturmiljöer, allt från förhistoriska gravhögar till modernistisk arkitektur, är platser för upplevelser, inspiration och eftertanke. Många, många kulturella och kreativa näringar använder kulturarvet som utgångspunkt – som spännande lokaler, affärsidéer, varumärkesbyggare och kunskapskällor. Kulturmiljöer har både ett egenvärde och ett mervärde. Egenvärde i form av källor till historien och mervärde genom att bidra till attraktiva livsmiljöer, folkhälsa och näringslivsutveckling – tillväxt för att använda ett modernt ord.

För inte så många år sedan var fängelset i Gävle rivningshotat. Ingen i dag kan väl tänka sig stadsbilden utan denna intressanta byggnad, fylld av aktiviteter och som snabbt efter renoveringen etablerade sig som ett av Gävles mest populära besöksmål. Sjömanskyrkan och Gamla Grand är andra exempel från Gävle där det var nära att Gävleborna förlorat fina miljöer på bekostnad av rivningsförespråkares kortsiktiga tänkande.

Länsmuseet Gävleborg har i samarbetet Järnriket Gästrikland sedan 20 år lyft fram kulturmiljöer som tillgångar och järnhanteringens stolta historia i Gästrikland. Gävle kommun har uttalat att läktaren på Strömvallen från 1920-talet kommer att bevaras och i dagarna kan vi läsa i tidningarna att Villa Sjötorp kan bevaras genom en flytt.

Nu under maj månad lockar Gasklockeområdet tusentals besökare till teaterbiennalen. Det finns alltså flera positiva exempel från den senaste tiden på ambitionen att bevara och utveckla. I Gästrikland finns minst lika intressanta kulturmiljöer som hos våra grannar och stora möjligheter att använda kulturarvet som en tillgång. Visst skulle det vara fantastiskt om Gästrikland i framtiden var landskapet där kulturarvet bevaras, används och lyfts fram med stolthet! 

I dag finns ytterligare en viktig aspekt att applicera på bevarande av kulturarvet – miljövänlighet. Det är ekologiskt hållbart att renovera varsamt och återanvända i stället för att riva och bygga nytt. Här ligger en stor utmaning för alla, oavsett om man är ägare av en välbevarad 1800-talsgård eller en funkislägenhet, oavsett om man är privat fastighetsägare eller politiker i Bygg- & Miljönämnden. Att renovera på byggnadernas villkor med respekt för den ursprungliga arkitekturen och spara så mycket som möjligt är ekologiskt långsiktigt hållbart.

Kulturarvet ger oss upplevelser, kunskap och tillväxt. Att bevara kulturarvet är miljövänligt. Har vi råd att inte bevara kulturavet?

  
Anna Lindgren, Kulturmiljöchef
Peder Mellander, Länsmuseichef
Länsmuseet Gävleborg

Mer läsning

Annons